Skriva för webben, tips 6: hög standard

Skapa standardformat för vanligt förekommande artiklar.

Jämför dessa tre artiklar: a, b, c. Om du skärskådar texterna så ser du att de har samma uppbyggnad: citatrubrik, nedryckare (dvs. förklarande underrubrik), faktalista, citat, vad personen håller på med nu, mellanrubrik … osv. Förutom att texterna blir lättare att producera så blir de i det här fallet också lättare att jämföra för den läsare man vill nå, nämligen dataingenjörer på jakt efter ett bra jobb, schyssta kolleger och en trivsam arbetsplats.

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Skriva för webben, tips 5: Omfång att räkna med

Lär dig mäta och bedöma textomfång.

Alla som skriver, redigerar och publicerar professionellt använder sig av någon form av måttstock för att mäta och bedöma textomfång. Vanligast är antal tecken (med blanksteg) men antal ord förekommer också (det sistnämnda en kvarleva från tiden då vi inte hade datorer som kunde räkna åt oss). En typisk webbnotis är 500–1 000 tecken, en tidskriftsartikel 10 000–16 000 tecken och en normaltjock bok 200 000–300 000 tecken.

Funktionen ”Räkna ord …” i Word 2003: se Verktyg-menyn. Dito Word 2007: se Granska-fliken.

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Skriva för webben, tips 4: Initial självrannsakan

Syna den första meningen och fråga dig: ”Behövs den?”.

Under skrivarbetets början – innan vi hunnit bli varma kläderna – är det lätt hänt att vi formulerar rena självklarheter som bara skymmer det vi egentligen vill ha sagt. Om texten inleds med meningar som ”Vårt huvudfokus är service och kvalitet …” eller ”En bra miljö är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle …” kan dessa förmodligen strykas.

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Skriva för webben, tips 3: Explosiv rotfrukt

Tillämpa principen Pang på rödbetan!

Glöm allt du lärt dig om uppsatsskrivning och de därtill hörande råden om att förklara bakgrunden och bygga upp resonemanget från början. Hiva istället upp det du vill berätta och dräm det i bordet framför läsaren.

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Skriva för webben, tips 2: Pudelns kärnmening

Bygg ut varje stycke från en kärnmening.

I välskriven fackprosa innehåller varje stycke en så kallad kärnmening som – lösryckt – kan tjäna som sammanfattning för hela stycket. Den mening du nyss läste är ett exempel på detta. Normalt står kärnmeningen först i stycket vilken är en stor fördel för den som skummar texten; det räcker med att låta ögat hoppa från stycke till stycke för att man ska få en uppfattning om vad framställningen handlar om, och om den är värd att läsa lite noggrannare.

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Skriva för webben, tips 1: Löddrig läsning

Varje dag 1–24 december kommer vi att lägga ut ett tips som riktar sig till webbskribenter av alla de slag – från kommunala handläggare och företagsbloggare till myndighetsinformatörer och kulturarbetare med egen webbplats. Skicka gärna frågor och kommentarer!

Tips 1
Skriv texter som är lätta att skumma.

Den som söker information på webben har oftast inte för avsikt att luta sig tillbaka och läsa i lugn och ro. Det normala läsbeteendet är snarare att man ögnar igenom texten, på jakt efter det som är intressant.

Den som skummar läser sålunda

  • början av meningar och stycken
  • rubriker, puffar, ingresser
  • faktarutor, sammanfattningar, bildtexter
  • ord i fetstil, punktlistor.

Bergmans Bookface om tankebubblor

• Vi är knappast några mindmapsfanatiker men måste ändå framhålla nyttan med att rita bubblor och streck, t.ex. i www.mindmeister.com, för den som vill få ordning på tankarna. Poängen, som vi ser det, är att kasta ner allt som rör ett givet ämne – stort och smått, viktigt och oviktigt – på arbetsytan och sedan ordna upp det enligt nån slags hierarki (som dock inte känns så förkvävande hierarkisk efter som det är bubblor och inte rubriker vi arrangerar).

• Mindmapping lämpar sig väl för mötesanteckningar. Före mötet ritar man upp själva centrum av tankekartan, och sen antecknar man sig utåt under mötet. Längst ut, som mogna äpplen på grenarna, hänger Att göra-anteckningarna, märkta med medarbetarsignaturer. Distribueras och hanteras antingen som pdf:er eller som utskrifter – allt efter tycke och smak.

Bergmans Bookface om att skriva böcker

• Att skriva en bok är enklare än man tror; det är som att skriva en artikel, fast man håller på längre. Att tjäna pengar på en bok är svårare än man tror; den svenskspråkiga marknaden är pytteliten och det är oftast en bråkdel av den slutliga kundens betalning som hittar fram till upphovspersonens byxficka.

• För att bokskrivandet ska vara lustfyllt och gå rimligt snabbt är ordning och reda a och o. Ja, hela verksamheten handlar ju om att ordna information, idéer och formuleringar! Saker man kan göra: sätta upp en speciell hylla för referenslitteratur, göra i ordning pärmar med flikar, installera ett hängmappsarkiv, sätta upp en anslagstavla för notisar.

• Bokskriveri drivs framåt av ordräkneri. Om du skriver 135 000 tecken blir det en tunn bok, om du skriver 350 000 tecken blir det en rejäl bok. Båda typerna behövs. Vår gissning är att 135 000-teckensböckerna kommer att bli allt vanligare – såvida det inte gäller eskapistiska immersionsromaner (med detta menar vi böcker som tar en bort från denna jämmerdal, och under grå vardagar förvandlar läsaren till romersk legionär eller medeltida slottsfru.)

• Om du skriver en fackbok är det en stor fördel skriva ett utkast till förord ganska tidigt under processen. När du tvingar dig själv att formulera vad boken går ut på för den presumtive läsaren, så får du själv ett bättre grepp om ditt projekt och vad du vill och behöver uppnå.

Bergmans Bookface med ett allmänt tips

• Idag ett tips för flygresenärer: det finns SJ-tåg som endast stannar för påstigande vid Arlanda station. Officiellt går det alltså inte att ta dessa avgångar för att gå av vid Arlanda, men det lär inte vara någon som stoppar dig om du gör det.

Bergmans Bookface om etymologier

• Vilken är den svenska ordlistans roligaste etymologi? Kanske den för ”fimp”? Detta ord har nämligen sitt ursprung i fikonspråket! Ordet ”stump” blir här ”fimp stukon”.

• Ordet ”olle” i betydelsen ”ylletröja” har fått sitt namn från Gustaf Adolf Ohlson (1845 – 1931), kapten vid Jönköpings regemente. Han var designern bakom det som sedermera blev ylletröja m/1885 i Försvarsmakten.

• Om hur ordet ”fika” har uppstått finns det många historier – de flesta med någon koppling till det militära (… muggar märkta ”Försvarets intendenturkår” bla bla … ) Den troliga förklaringen är att det är en ordvrängning av _kaffe_ alternativt _kaffi_. Möjligtvis finns en koppling till något så kallat hemligt språk – knallarnas månsing eller skinnarmålet bland skinnberedarna i Malung.

• Ordet ”tomat” har vi, via spanskan, fått från aztekernas språk nahuatl där det heter tómatl. Andra ord vi har fått från aztekerna är ”choklad”, ”kakao” och ”avokado” – det sistnämnda betyder ”testikel” från början.

• Ordet ”robot” förekommer första gången, som benämning på mekaniska tjänare, i den tjeckiske författaren Karel Čapeks sf-pjäs ”R.U.R. – Rossumovi univerzální roboti” från 1920. Det tjeckiska ordet ”robotnik” betyder ”träl, slav”.