Burr sa Kasper!

Nu till ett ovanligt och nästintill obegripligt uttryck:

– Burr sa Kasper när han såg en naken häst.

Antingen säger man det när man vill påtala en kyla – vilken som helst – eller så säger man det lugnt konstaterande när något ”är som det är, och så är det inte mer med det”.

Uttrycket är i en kortare form tidigast känt från 1872:

– Burr sa Kasper!

Det lär då ha handlat om unge herr Casper Ehrenborg, som blev nedtryckt och mulad i snön av sina skolkompisar. En klasskamrat, som råkade vara prins Carl (son till Oskar II), berättade om situationen och hur Casper bara sa ”brr” och borstade av sig snön och kvickt var uppe på benen igen.

Ungefär 30 år senare (runt sekelskiftet 1900) dök den längre varianten upp:

– Brr, sa Kasper, såg en naken häst.

Denne Kasper var då en man som skötte kasperteatern på Djurgården. Teaterkärran drogs av en häst, och Kasper – som en gång var både rik och berömd – hade slösat bort sina pengar så att han blev tvungen att pantsätta både överrock och hästtäcke. Orden lär ha yttrats av människor som såg den frysande hästen utanför teatern.