Tips för skrivande och presenterande kommunikationsproffs.

5 TIPS 4-2011: Plus (och kram) från Google

”Callin’ out around the world
are you ready for a brand new beat?
Summer’s here and the time is right
for dancin’ in the street. ”

 

Martha and the Vandellas 1964

Mitt i sommarstiltjen släppte Google sin Facebook- och Twitterdödare: Google+ (eller Google Plus eller t.o.m. G+) – ett socialt nätverksverktyg där allting känns väldigt välbekant och förvirrande på samma gång. Internetnördarna har kastat sig in i leken och testkör tekniken under det att de kastar ur sig tvärsäkra åsikter och fragmentariska användarråd som förbryllar mer än de hjälper.

 

Vår egen bedömning – utifrån vad vi har erfarit hittills – är att det är ett smart verktyg som kan bli förödande för både Twitter (sannolikt) och Facebook (möjligtvis). Om du är intresserad av internetbaserad kommunikation så bör du sätta dig in i vad Google+ handlar om. Här kommer våra egna tvärsäkra åsikter och fragmentariska användarråd!

1. Hoppa på! Våga testa!

Det är vår egen inställning när det gäller det mesta (utom kanske knark och krokodillekar): prova! Var nyfiken – inte bara på sådant som du brukar vara nyfiken på utan även sådant som du i vanliga fall rycker på axlarna åt samtidigt som du muttrar ”Tids nog, tids nog …”

Så vad väntar du på? Gå till plus.google.comoch skapa ett konto! (Särskild inbjudan, ”invite”, behövs inte längre.)

2. Sätt dig in i hur Kretsar fungerar

Google+-expert är det knappast någon som kan kalla sig ännu utanför Googles egen organisation (de lär ha kört verktyget internt ett bra tag). Det du ska koncentrera dig på att förstå nu i början är den centrala funktionen Kretsar som innebär att du delar in dina kontakter i … ptja, precis vilka grupper du vill. Du kan använda de av Google förvalda namnen som ”Familj” och ”Vänner”, men du kan också skapa egna som heter ”Idioter” eller ”Gamla älskare” och ”Basketspelare över 2 meter”. Ingen utom du själv ser vad dina kretsar heter eller vilka kontakter som finns i dem.

Med hjälp av Kretsar kan du alltså skräddarsy vem som ser varje enskilt inlägg – världen, dina vänner eller dina allra närmaste. (Detta går förvisso att göra i Facebook, men är betydligt krångligare.)

3. Experimentera med Hangouts

Med funktionen Hangouts kan du skapa lätt tillgängliga videokonferanser – som Skype, alltså, men bättre integrerat med ditt övriga kommunicerande. Det är faktiskt jättekul: ”Hoho, hallå alla kompisar! Vad stökigt ni har i ert arbetsrum, och vad fula ni är i håret …” En intressant detalj är att chattar som man håller i Hangout-miljö är ”off the record”. Här är en steg-för-steg-artikel.

4. Passa på att etablera nya kontakter

Så här i början är det lätt att få nya vänner. Var djärv och lägg till nya kontakter i dina Kretsar – även sådana som du inte har kontakt med på Facebook (om du nu finns på Facebook). Google+ kan kanske bli din professionella plats där du inte skriver om rabarbermys utan bara om semikolon, plugins, diagram, ränteläget eller sökmotoroptimering.

5. Ta det med en klackspark

Ett trevligt faktum när det gäller sprillans nya sociala plattformar är att det inte har bildats några tuffa gäng som himlar med ögonen och skriver spydiga kommentarer när nya användare gör tabbar och sociala övertramp. Var inte rädd för att göra fel, utan följ principen ”inga misstag – inga lärdomar”. Om du ger dig in i spelet nu är du med och skapar spelreglerna.

Bonusråd i semestertider: skit i alltsammans och njut av din ledighet.

Skriv några handskrivna brev, köp frimärken som man måste slicka på och svär över din handstil. Klipp tånaglarna. Och laga kronärtskockor till kvällsmat – det var väl länge sedan?

5 TIPS 3-2011: MVG i CV

”I planned each charted course –
Each careful step along the byway,
And more, much more than this,
I did it my way. ”

Paul Anka (f. 1941)

I vår föränderliga värld är det knappast någon som siktar på guldklocka och trotjänarskap i yrkeslivet; idealet är snarare ett vackert CV med lagom långa tjänstgöringar och något slags röd tråd i karriären. Vi frågade Tommy Svensson på Work Agent i Eskilstuna om hans bästa tips när det gäller CV-skrivande, valde fyra och lade till ett eget.

Först Tommy Svensson:

1. Sälj dig själv!

Tänk på att ett CV är ett dokument där du ska sälja dig själv. Många är för allmänna i sin beskrivning av sig själva och får inte fram just det som arbetsgivaren söker. Här i Sverige är vi ofta för blyga och har svårt att framhäva våra styrkor och meriter på ett passande sätt. Våga lyfta fram dina starka egenskaper!

2. Förtydliga dina roller.

Beskriv gärna de tjänster du har haft i några korta meningar så att man får en hygglig bild av vad du gjorde på respektive anställning. Det kan exempelvis skilja väldigt mycket mellan en produktionstekniker på ABB och produktionstekniker på Ericsson. Utveckla vilken roll du har haft, ditt ansvar och dina befogenheter, viktiga uppgifter osv.

3. En bild ger en bättre uppfattning

Infoga en bild på dig själv i dokumentet så att man snabbt får en uppfattning om vem som finns bakom texten. Välj ett foto där du ger ett positivt intryck. Om du utstrålar t.ex. ilska, osäkerhet, ointresse kan bilden ge motsatt effekt.

4. Anpassa ditt CV för den specifika tjänsten

Gå igenom annonsen/kravspecifikationen ordentligt och plocka ut de krav som man ställer och de personliga egenskaper man letar efter. Försök sedan att beskriva dig själv utifrån dessa uppgifter. Som rekryterare så går man oftast igenom väldigt många ansökningar för en tjänst och snabbletar då efter just de viktigaste kraven och personliga egenskaperna.

Så långt Tommy, nu Lotten och Olle:

5. Vårda din LinkedIn-sida.

Om du väljer att exponera detaljerna om din yrkeskarriär på LinkedIn (OBS – man måste inte!) så se till att hålla beskrivningen städad och seriös. Dels gör du ett gott intryck på dem som hamnar på din sida av en händelse, dels har du något du snabbt kan hänvisa till när oväntade kontakter och erbjudanden dyker upp. LinkedIn har blivit så välkänt på senare år att vi numera betraktar det som bästa platsen idag för ett uppdaterat webb-CV!

(Av precis samma orsak ska du vara försiktig med fyllebilder, politiska ställningstaganden och grova skämt på webben i allmänhet och dina öppna Facebooksidor i synnerhet. HR-avdelningarna ser dig!)

Mejla oss gärna på
info@bergman.com

2-2011: Levande latin

”Nulla dies sine linea – Inte en dag utan en rad.”
Plinius d.ä. (23–79 e.Kr.)

I motsats till exempelvis hettiterriket, aztekiska riket och Babylonien är romerska riket i allra högsta grad ett levande imperium – om än integrerat i den västerländska civilisationen. Detta gäller inte minst språket; latinet fortlever i högsta välmåga i vår vardag. Du kan knappast skriva en mening på svenska utan att latinet hänger med (se där – ”skriva” av scribere!).

Här kommer några tips som rör latinska uttryck som fortfarande är latin. Man skulle kunna säga att de vandrar omkring i toga mitt bland våra moderna, jeanskl! ädda svenska glosor.

1. Uttrycket etcetera ska vara hopskrivet
För den som är intresserad av och insatt i latin är det en plåga att skriva etcetera på svenskt vis, dvs. hopskrivet. Det är ju två ord: et ’och’ samt cetera ’resten’! Men dessvärre är det så det ska skrivas enligt svenska skrivregler. Protestera gärna genom att använda förkortningen ”etc.” (Lotten och Olle är ju de enda språkvårdarna i Sverige som tycker att standardförkortningar – ca 15 stycken – bör användas, och ”etc.” är en av dessa.)

2. Uttrycket versus är ännu inte etablerat i vårdad svenska.
I den anglosaxiska populärkulturen ser vi ofta förkortningen vs., dvs. versus ’mot’, i konstruktioner av typen ”Hulk vs. Spiderman”. Det är dock inte ett etablerat begrepp i svenskan och vi hittar varken vs. eller versus i våra standardreferenser (NE:s ordbok, SAOL och Svenska skrivregler).

3. Hedra Linné genom att skriva artnamn på rätt sätt.
Vi har skäl att vara stolta över allas vår Carl von Linné. I en tid då många ännu vann sin berömmelse genom att slå ihjäl folk gick han mest och luktade på blommorna och tänkte skarpa tankar. Därför ska vi vara noga när vi hanterar artnamn enligt den så kallade binära nomenklaturen – ett genialiskt system som i ett svep gjorde det möjligt att få lite ordning på den svårgripbara Skapelsen.

Låt oss ta Anemone nemorosa, vitsippa, som exempel:

  • Anemone är släktnamn och skrivs med stor bokstav.
  • Däremot skrivs nemorosa, som är artepitetet, med liten bokstav.
  • Det binära uttrycket skrivs helst i kursiv stil.

4. Förkorta gärna cirka – men inte i medicinska sammahang.
Att cirka hör ihop med cirkel och cirkus är det inte många som tänker på, men så är det faktiskt; det latinska circa betyder ’omkring’. Det kan förkortas som ”ca” utan kolon i mitten – dock inte i medicinska sammanhang eftersom det där kan tolkas som ”cancer”.

5. Ta rådet om ad notam ad notam.
Ad notam betyder enligt NE ’såsom föreskrift’ eller begripligare ’att lägga på minnet och rätta sig efter’. Man kan t.ex. säga ”Jag tog SMHI:s kulingvarning ad notam, och valde att tillbringa kvällen i hamn.” Trevligt och distinkt uttryck att hålla liv i!

1-2011: Säg nej till möten

”Meetings are indispensable when you don’t want to do anything.”
John Kenneth Galbraith (1908–2006), amerikansk ekonom

Håller ni många möten på din arbetsplats? Känner du att de ibland … kanske inte alltid är så, eh … 100 % effektiva, typ, och det blir mycket prat och så … och tiden går … och går… och går …

Låt oss tala klarspråk: alldeles för många möten är slöseri med tid och utgör bara en källa till frustration – frustration över tiden som spills, frustration över att trivialiteter ska skärskådas och ifrågasättas, frustration över att det självklara ska bekräftas. Det är dags att göra mötesrevolution!

1. Lär dig skilja på nödvändiga och överflödiga möten.

I vissa organisationer har det blivit slentrian att kalla till möte. En orsak kan vara att man inte vågar ta fullt ansvar för sina egna beslut, utan behöver känna att de är förankrade hos kollegerna. En annan orsak är prokrastinering, det vill säga att man på grund av osäkerhet, olust eller koncentrationsproblem skjuter upp det som egentligen behöver göras.

Därför ska du i fortsättningen ifrågasätta nyttan av varje möte som föreslås. I många fall är ju det bästa sättet att använda tiden helt enkelt att låta arbetsgruppen jobba på ostört.

2. Lägg möten i slutet eller början på dagen – eller veckan.

Studera den här artikeln och fundera en stund: är du en maker eller en manager?

Om du är en maker ska du, som Paul Graham skriver, se till att dina dagar består av så långa och ostörda arbetspass som möjligt. En halvtimmes möte mitt på dagen kan ställa en hel arbetsdag på ända. Du ska inte behöva avbrytas i onödan när du behöver djup och oavbruten koncentration för att till exempel skriva, göra layout eller korrekturläsa.

3. Förhala planeringen så att mötet går upp i rök.

Vi dristar oss här till att föreslå en smula professionell olydnad. När du anar att ett möte är fullständigt överflödigt, pröva då med att förhala det. När ni ändrat datum två, tre gånger är alla igång med sina uppgifter ändå, och rätt som det är har alla glömt bort det där mötet som var så förtvivlat viktigt för ett par veckor sedan. (Men var olydig med förnuft!)

4. Se till att mötet blir kort.

När du planerar mötet, se då till att ni inte har för gott om tid. Enligt Parkinson’s law har ju våra arbetsuppgifter en tendens att breda ut sig över den tid som står till förfogande (Work expands so as to fill the time available for its completion). Det idealiska är att något annat begränsar mötestiden, till exempel en restid som behöver passas.

Bland datorprogrammerare är det för övrigt vanligt att möten hålls stående för att ingen ska slå sig till ro. Kan möte i givakt vara en idé?

5. Använd IT, massor av IT.
Håll dock i minnet att ingen IT-kedja är starkare än sin svagaste länk, och denna brukar alltför ofta vara personalen – eller snarare personalens vilja, vana och kunskaper när det gäller datorer och nätverkstjänster. Vid val av verktyg följer vi hellre principen ”många små smidiga verktyg” än ”en bastant helhetslösning”.

• Pålitliga favoriter: mejl (där all korrespondens sparas i en sökbar databas), trepartssamtal och – naturligtvis – Skype.

• Värt att undersöka: Yammer (för pågående dialog och snabba konversationer), Dropbox (för överföring av stora filer) samt någon form av wikitjänst, till exempel Wikispaces (för att sammanställa och strukturera information, brainstorma m.m.).

Brasklapp
IT i all ära: vi är de första att understryka att kommunikationen under ett projekt förlöper oerhört mycket smidigare om deltagarna har träffats i verkliga livet vid minst ett tillfälle – om det så bara är i fem–tio minuter.

/Olle & Lotten Bergman
info@bergman.com

5-2010: Ytterligare kvitter om Twitter

”Som de gamla sjunga, kvittra de unga.”
Svenskt ordspråk

Minns ni att jag i ett tidigare utskick om Twitter delade in er läsare i tre grupper?

1) Äntligen, det var på tiden, nu jädrar ska twittras!
2) Men det var då ett himla tjat om Twitter, jag vill inte vara med! Det räcker med bloggarna!
3) Kvitter? Fast felstavat? Har anglifieringen slagit klorna även i Lotten? Va?

Då vände jag mig till grupp nummer 3. Den här gången blir det grupp 1. Om grupp 2 ska få fem tips vet jag inte riktigt än – man måste ju faktiskt inte twittra.

Twitter är alltså stället där du på maximalt 140 tecken kan skriva … något. Vad som helst? Javisst – men poängen är ju att man får kontakt med andra twittrare. (Tycker jag.)

Nu ger jag alltså tips till dig som vill twittra, men inte begriper hur. Jag förutsätter att du har läst på om Twitter och bestämt dig för att du har tid med ännu en distraktion. (För det är det – hur mycket man än älskar eller behärskar det.) Samt att du faktiskt har gått in på twitter.com och registrerat ett användarnamn åt dig eller ditt företag.

1. Använd sökfunktionen.
Sök i Twitters sökruta efter ämnen som du skulle kunna vara intresserad av. Jag kastade mig omedelbart över sökordet ”basket”, vilket var dumt: väldigt många skriver om ”gift basket” och andra korgar på engelska. Om man däremot (underligt nog) är intresserad av ”handboll” är det ett bra sökord.

2. Undersök och bekanta dig med ”hash tag”.
Nej, det handlar inte om ännu ett sätt att grumla dina sinnen. Det är det lilla staketet som kallas ”fyrkant” på telefonen och som ser ut så här: #. Det sätts framför ord eller ämnen eller namn som dina twitterinlägg handlar om. Det finns förutbestämda som alla använder, t.ex. #twittboll som handlar om fotboll och rent påhittade som #menvadumjae. De förutbestämda används när man vill läsa allt i ett visst ämne utan att för den skull följa just de skribenterna/twittrarna. (Det heter ”follow” och ”unfollow”, det här med att följa/läsa en annan twittrare.) De påhittade används när man vill spara plats eller när man vill betona att man är rolig, ironisk eller något annat som skulle ta för mycket plats att skriva på vanlig svenska.

3. Läs andras twitterinlägg.
När du ska börja twittra, är det faktiskt viktigt att du redan från början skriver vettiga saker. För det är dina twitterinlägg som bestämmer om andra twittrare vill börja läsa vad du skriver: ingen ser vad du skriver om du inte har en publik (eller om man kanske ska kalla det ”twitterkompisar”). Kolla hur andra som sätter avtryck skriver. Hur du hittar dem? Sök på ämnen eller namn och känn efter hur du vill framstå i det du skriver.

4. Skriv!
Naturligtvis kan du köra på utan att först grunda som jag har beskrivit i punkt 1–3. Men ju vettigare du framstår, desto större är chansen att alla som du väljer att följa, faktiskt vill följa även dig. Var vettig och klok, var intressant och frågvis. Och skriv inte i onödan, snälla rara! Alla är förstås inte som jag, men sådana här twittrare vill jag inte läsa:
”Gomorron allihop”
”Dags för kaffe!”
”Sitter hos frissan och funderar på om jag ska toppa håret eller ta ett par extra centimeter bara för att det är höst och jag behöver förnya.” (Exakt 140 tecken.)

Då är det intressantare med denna (i och för sig onödiga) tweet från Simon Pegg för några veckor sedan:

”Another tough day at the coal face. Wait, I need to rethink this tweet. #goodluckchileanminers”

5. Räkna inte hur många som följer dig!
Strunta i statistiken! Om du vill fortsätta vara en sansad människa med ett sunt förhållande till de nya, sociala medierna, så lägg inte ner tid på att kolla vem som följer vem och fundera för allt i världen på varför andra har fler läsare än du. Twittra för att det är roligt och allmänbildande, inte för att uppnå någon slags påhittad status!

/Lotten Bergman, som har 322 följare
info@lotten.se

4-2010: Tänkvärd talarkonst

Det våras för talarkonsten! Världen är innerligt trött på föreläsare som läser innantill från punktlistor – ett fenomen som t.o.m. har fått ett eget namn: Death by PowerPoint. Och här i Sverige tog en grabb från Ockelbo folket med storm; retorikexperterna hoppar jämfota av glädje över hans raka, ärliga och innerliga kärleksförklaring till sin nyblivna hustru.

Därför, som en inspiration till muntliga stordåd, kommer här 5 TIPS på tal som kan avlyssnas – och förhoppningsvis även avnjutas – på webben.

PS Den långe farbrorn till vänster är Abraham Lincoln som höll kanske världshistoriens mest berömda tal den 19 november 1863.

1. Daniel Westling den 19 juni 2010
Så enkelt, så okonstlat, så fyllt av äkta tillgivenhet. Till och med hans nervösa små läten bidrar till det magnifika helhetsintrycket.

2. Kungen den 29 december 2004
Kungens sorgset framförda tal om tsunamikatastrofen förvånade många som associerade hans talarkonst med ”Kära örebroare …” och andra fumligheter.

3. Severn Suzuki 1992
FN:s kostymgubbar fick något att fundera över när ”The Girl Who Silenced the World for 5 Minutes” steg upp i talarstolen.

4. Donovan sjunger Universal Soldier av Buffy Sainte-Marie 1965
Jag har alltid upplevt att den här sången har formen av ett politiskt brandtal, och oavsett vad man har för åsikter i säkerhetspolitiska frågor så kan man inte förneka textens retoriska kraft – inte minst i slutstrofen som sammanfattar hela Sainte-Maries resonemang.

5. Martin Luther King den 28 augusti 1963
Ett tal som förändrade världen. Lägg märke till det lätta, känslosamma vibratot i hans röst som ger sån resonans i hjärtat på oss som lyssnar.


3–2010: Falska interpunktions-vänner

”Det är dom små, små detaljerna som gör’et.”
Povel Ramel

Om man klampar in i en ouppdaterad och ickemanipulerad version av många ordbehandlingsprogram, måste man kanske ta ställning till uppochnervända citattecken. Varifrån kom de plötsligt?

Jo från engelskan! Detta och några andra snårigheter där svenskan skiljer sig från engelskan ska vi reda ut idag.

1. Håll koll på dubbelfnuttarna. I Sverige använder man samma citattecken före och efter citatet: ” – i de flesta typsnitt ser de ut som yttepyttesmå 99:or. I bl.a. engelska texter har man de där uppochnervända först (ser ut som yttepyttesmå 66:or) och rättvända sist. Även om du i en svensk text citerar något på engelska, använder du det svenska sättet att skriva. (Om det däremot inne i den citerade, engelska texten finns citattecken, ska de stå som i originalet.)

Engelskans variant – 66/99.


2. Håll även koll på enkelfnuttarna. Inte nog med att bruket skiljer sig mellan svenska och engelska – när det gäller innercitaten måste man skilja även mellan amerikansk engelska och brittisk engelska. ”Innercitat” är alltså fall när man behöver citattecken inne i ett citat och de skrivs med enkla fnuttar: ’.

Jag såg en obegriplig text häromdagen. Den löd: ”Han opererade förtjänstfullt hotellet ’som vore det mitt barn’, förklarade han.”

‘She explained to me what “implementering” means in Swedish.’

I amerikansk engelska har man vanliga citationstecken på samma sätt som vi i Sverige (förutom att de inleder med 66:orna), medan man i brittisk engelska gör tvärt om: man har dubbla citattecken vid innercitat, annars enkla!

3. Använd inte pratminus på engelska. I engelskan använder man aldrig tankstrecket som ett pratminus vid replikskiften.

– Men herrejävlar! sa han uppbragt.

“Oh dear”, she said meaningly.

I svenskan är det fritt fram att välja mellan pratminus och citattecken i replikskiften. Själv föredrar jag pratminus – jag tycker att det blir tydligare så.

4. Känn till att engelskan har fler streck än vi. På svenska finns det bara två längder på strecken: det korta som heter bindestreck eller divis och det långa som heter pratminus eller tankstreck. Det långa används som tankstreck och när strecket betyder ”till”.

Sträckan Lund–Malmö är jättetråkig.

Mötet varar 14–17.

Något i samma stil gör man i engelskan – där man dock har krånglat till det eftersom man har ”en dash” och ”em dash”. Detta är överkurs för svenskar, och vi överlåter finliret till de engelska redaktörerna. Men orientera dig gärna på Wikipedia!

5. Blanda inte ihop punkt och komma. Punkter och kommatecken i engelska decimaltal är förvirrande för oss svenskar eftersom det ska vara precis tvärtom i engelsk text – trots att internationell standard förespråkar det svenska sättet!

Pi är 3,14, och det låter ju inte mycket.

Pi equals 3.14, which really is nothing.

Stora tal skrivs på svenska med ett mellanslag som markerar tusental – och kan skrivas precis likadant på engelska. Men … för att krångla till det, är det mycket vanligare att man på engelska markerar tusentalen med ett kommatecken …

Svenska:

5 000 000

Engelska:

5,000,000 eller 5 000 000

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på svenska:

5 222,3

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på engelska:

5,222.3 (eller 5 222.3)


2–2010: Kvitter om Twitter

”Kvitt kviddelikvitt, ropa farfar förskräckt.
[—]
Kom alla mesar, för nu är det kläckt,
ja nu är det pippi direkt!”
Povel Ramel

Fasligt liv i twittrosfären

Twitter är en gren av de s.k. sociala medierna – alltså ett medium där alla (nåja) interagerar med varandra. Det kallas också ibland ”mikrobloggning” – alltså väldigt korta bloggposter. På maximalt 140 tecken per inlägg! Vilket ju är nästan ingenting! (Det kommer, ser jag in min kristallkula, inte alls att kallas ”sociala medier” i framtiden utan bara vara sättet som alla kommunicerar med varandra på.) Ni som har bekantat er med sociala medier tidigare ser snart att ett twitterinlägg många gånger är precis som statusuppdateringen i Facebook.

Nu ger jag alltså tips till er som inte vet vad Twitter är … men som är nyfikna.

1. Läs på om Twitter lite här och där på nätet.
Det är – när man inte vet vad det handlar om – ungefär som när en vegetarian läser om köttstyckning eller när min man vid frukostbordet föreläser för mig om en speciell stridsvagns särskilt speciella kullager: intressant, men svårt att ta till sig. Googla dig fram, helt enkelt. Eller läs här: http://borjablogga.se/vad-ar-en-mikroblogg/

2. Bestäm dig för om du har tid.
Fundera på om du behöver skaffa fler digitala vänner eller om du behöver ett sätt att marknadsföra dig på eller om du faktiskt har för mycket fritid och behöver fylla den med kreativt skrivande i mikrobloggsformat. För det tar tid, det här med att twittra effektivt. Sluta läsa här och nu om du redan nu sover blott två timmar per natt pga. trillingarna och galna fastern samt det där värkande benet som nog bör amputeras.

3. Ta en provtur.
Gå in på twitter.com och registrera ett användarnamn åt dig eller ditt företag och börja kika runt ungefär som man kikar runt när man kommer in på ett museum: var är nödutgångarna, vad står det på skylten där, hur hittar jag till avdelningen för specialskidor från 1920-talet?

4. Lär av dem du redan känner.
Sök efter vänner eller kändisar eller företag som twittrar och kolla vad de skriver. Vandra runt utan att göra så mycket mer – klicka på länkar, kicka på användarnamnen och kolla vem som ligger bakom dem (ibland blir man förvånad!).

5. Stressa inte.
Det är viktigt, så det skriver jag en gång till: stressa inte! Pressa inte fram twitterinlägg utan lär dig först vad det handlar om och känn dig inte tvingad att kolla vad som har hänt sedan sist när det ju faktiskt bara var för två timmar sedan. Och denna sista punkt är faktiskt anledningen till att jag inte är odelat positiv till twittrande: man blir stressad – jättestressad – i början!

/Lotten Bergman
info@lotten.se
… som tycker det är jättekul med frågor via mejl!

1–2010: Missförstådda uttryck

”The single biggest problem in communication is the illusion that it has taken place.”
Bernhard Shaw, irländsk författare; nobelpristagare 1925

Brevbilaga

Svenska idiom(*) är många, de är roliga och de har finurliga betydelser. Men. Olika personer kan tolka idiomen på olika sätt – just för att de är så finurliga.

(*) idiom är ett fast uttryck, vars innebörd inte framgår av de ingående ordens betydelse

1. ”Björntjänst”

Ordet ”björntjänst” kommer från en fabel av La Fontaine. Berättelsen handlar om en björn som ska vifta bort en fluga från en sovande man, men av misstag råkar slå ihjäl karln med sina starka ramar. Björntjänst betyder alltså att man – precis som Emil i Lönneberga – menar väl men att resultatet blir galet. Alltså är det ett negativt ord; björntjänster är inte bra.

Uttrycket har nu börjat bli riktigt problematiskt eftersom många tror att björntjänst är samma sak som ”bamsetjänst”. Tänk att det finns 32 företag i Sverige som har ”Björntjänst/er” i inbyggt i sitt namn! Vill man anlita ett företag som redan i namnet signalerar att de vill väl, men att allt nog kommer att gå fel ändå?

2. ”Lök på laxen”

Lök på laxen låter inte alls fel utan riktigt gott. Lite piffigt sådär på fredagskvällen. Men uttrycket betyder ’för mycket’ eller ’något som förvärrar’. Laxen ju är tillräcklig god som den är och löken alls inte något som behövs. Alla vi som gillar att ha finhackad lök på laxen blir ju självklart förvirrade av detta och vågar inte riktigt använda idiomet …

3. ”Grädde på moset”

Det är inte ovanligt att man stöter på skumma betydelseförskjutningar när man försöker utreda upphovet till ett idiom. Att slafsa på grädde på potatismoset låter ju förfärligt!

Men betyder faktiskt ”pricken över i”. Tydligen handlade det från början om äppelmos; den som vill ha grädde på moset nöjer sig inte med bara mjölk.

Dock finns det källor som säger att det i själva verket betyder ”tårta på tårta” och då är det ju inte underligt att man blir förvirrad – även om två tårtor staplade på varandra blir alldeles jättegott, så är ju tautologier onödiga … eller? Denna sistnämnda betydelse finns med i en låt av Stickan Andersson (som Snoddas framförde 1950):

De äter fat på fat
och alla pengar går till mat.
Vi vill ha grädde på moset,
grädde på moset,
grädde på moset mamma!

Mycket vill ha mer, typ.

4. ”Höja ribban”

De flesta tänker sig att ribb-metaforen bygger på en höjdhoppsribba – att höja ribban betyder alltså att ’öka kraven’. Detta är den korrekta tolkningen enligt ordboken. Men många associerar idag till en limbo-ribba istället. För dem innebär uttrycket alltså att man sänker kraven när man höjer ribban!

5. ”Förstämning”

Man kan knappast påstå att detta är ett uttryck som missförstås särskilt ofta, men när det skedde en gång i ett reklamblad i Höganäs, fick det oss att hoppa högt av förtjusning. (Är man samlare av språkfel så är man.) Vad är då förstämning i juletid? Något som sker i djup sorg eller bara i förskott?

/Olle & Lotten Bergman

5-2009: Inspirerande intervjuteknik

”People ought to listen more slowly.”
Jean Sparks Ducey, amerikansk författarinna

Även om man inte är journalist, kan man ibland ha nytta av att känna till intervjuteknik. Det kan handla om att skapa nya kontakter inom eller utanför företaget, att finna rätt person till en ny tjänst eller bara om en presentationstext till intranätet.

1. Gör det bekvämt för er.
Se till att intervjuoffret (som man verkligen inte borde kalla ett offer egentligen) känner sig bekväm i situationen. Om det kräver att DU sitter obekvämt på ett bord i skräddarställning, så ok.

— Vad roligt att du sover i en vattensäng, får jag lägga mig bredvid dig medan vi fortsätter att prata?

2. Eliminera störande element.

Det kan vara omkringrusande kolleger, gråtande barn i bakgrunden eller en ständigt sms-pipande telefon. Men tänk också på att de störande elementen kan fungera lugnande för att ”allt är som vanligt” med dem i närheten. (Det finns människor som till och med mår dåligt och inte kan fokusera om de blir tvungna att stänga av mobilen eftersom de då får en känsla av att de står utanför ”verkligheten”.)
– Du flackar med blicken, är det något som är fel, herr Pirat?
– Ja, jag saknar min papegoja så. Kan han få sitta på min axel under intervjun?
3. Var förberedd.
Ett självklart tips som passar i alla situationer, är att man bör förbereda sig. Om det inte går, kan man i alla fall skriva upp frågor som man kanske kommer att ställa – hur självklara de än är. Men bara för att du har färdiga frågor, kan du inte slappna av: du måste vara vaken och lyssna på svaren så att du inte missar självklara följdfrågor. Så här t.ex.:
– Ja, det var ju då jag förstod att min mamma inte var som andra mammor …
– Och vilken är din favoriträtt?
4. Ställ rätt slags frågor.
Formulera frågorna så att de varken är vinklade eller mesiga.
Vinklad fråga:
– Tycker du att det är rätt att stora, starka, rika ishockeyspelare ska få träna mer än stackars små fattiga konståkningsflickor?
Mesig fråga:
– Blev du ledsen då?
Dum fråga (som tyvärr ofta funkar bra):
– Hur känns det?
5. Våga använda din egen personlighet.
Är du en slarver med ägg på slipsen eller en petimäter med benan i raka vinklar – gör då en grej av det. (Men förvänta dig inte att den som du intervjuar hurrar och älskar dig bara för att du är dig själv.)
– Titta, jag har förberett mig med 125 frågor, en bandspelare och sjutton nyvässade pennor med perfekt hårdhet. Sådan är jag!
– Jag har då rakt inte tid att svara på 125 frågor.

Om du vill ha fler tips på hur man gör intervjuer, kan du söka på internet, som vimlar av välvilliga tipsare. Sökorden ”interview technique” i kombination med kända programledarnamn ger t.ex. mycket intressanta resultat.

/Lotten Bergman, info@lotten.se