3–2010: Falska interpunktions-vänner

”Det är dom små, små detaljerna som gör’et.”
Povel Ramel

Om man klampar in i en ouppdaterad och ickemanipulerad version av många ordbehandlingsprogram, måste man kanske ta ställning till uppochnervända citattecken. Varifrån kom de plötsligt?

Jo från engelskan! Detta och några andra snårigheter där svenskan skiljer sig från engelskan ska vi reda ut idag.

1. Håll koll på dubbelfnuttarna. I Sverige använder man samma citattecken före och efter citatet: ” – i de flesta typsnitt ser de ut som yttepyttesmå 99:or. I bl.a. engelska texter har man de där uppochnervända först (ser ut som yttepyttesmå 66:or) och rättvända sist. Även om du i en svensk text citerar något på engelska, använder du det svenska sättet att skriva. (Om det däremot inne i den citerade, engelska texten finns citattecken, ska de stå som i originalet.)

Engelskans variant – 66/99.


2. Håll även koll på enkelfnuttarna. Inte nog med att bruket skiljer sig mellan svenska och engelska – när det gäller innercitaten måste man skilja även mellan amerikansk engelska och brittisk engelska. ”Innercitat” är alltså fall när man behöver citattecken inne i ett citat och de skrivs med enkla fnuttar: ’.

Jag såg en obegriplig text häromdagen. Den löd: ”Han opererade förtjänstfullt hotellet ’som vore det mitt barn’, förklarade han.”

‘She explained to me what “implementering” means in Swedish.’

I amerikansk engelska har man vanliga citationstecken på samma sätt som vi i Sverige (förutom att de inleder med 66:orna), medan man i brittisk engelska gör tvärt om: man har dubbla citattecken vid innercitat, annars enkla!

3. Använd inte pratminus på engelska. I engelskan använder man aldrig tankstrecket som ett pratminus vid replikskiften.

– Men herrejävlar! sa han uppbragt.

“Oh dear”, she said meaningly.

I svenskan är det fritt fram att välja mellan pratminus och citattecken i replikskiften. Själv föredrar jag pratminus – jag tycker att det blir tydligare så.

4. Känn till att engelskan har fler streck än vi. På svenska finns det bara två längder på strecken: det korta som heter bindestreck eller divis och det långa som heter pratminus eller tankstreck. Det långa används som tankstreck och när strecket betyder ”till”.

Sträckan Lund–Malmö är jättetråkig.

Mötet varar 14–17.

Något i samma stil gör man i engelskan – där man dock har krånglat till det eftersom man har ”en dash” och ”em dash”. Detta är överkurs för svenskar, och vi överlåter finliret till de engelska redaktörerna. Men orientera dig gärna på Wikipedia!

5. Blanda inte ihop punkt och komma. Punkter och kommatecken i engelska decimaltal är förvirrande för oss svenskar eftersom det ska vara precis tvärtom i engelsk text – trots att internationell standard förespråkar det svenska sättet!

Pi är 3,14, och det låter ju inte mycket.

Pi equals 3.14, which really is nothing.

Stora tal skrivs på svenska med ett mellanslag som markerar tusental – och kan skrivas precis likadant på engelska. Men … för att krångla till det, är det mycket vanligare att man på engelska markerar tusentalen med ett kommatecken …

Svenska:

5 000 000

Engelska:

5,000,000 eller 5 000 000

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på svenska:

5 222,3

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på engelska:

5,222.3 (eller 5 222.3)