Jag
Jag är civilingenjör i bioteknik med tio års arbetslivserfarenhet. På fritiden studerar jag språk, skriver, springer och programmerar hobbyprojekt. Min allra främsta drivkraft är viljan att fylla i kunskapsluckor.
Min biografi
Jag är uppvuxen i Örtofta och Eskilstuna som äldsta syskonet av fem, med bokhyllor längs i princip varje vägg och två föräldrar som drev eget företag hemifrån. Strax efter min 18-årsdag flyttade jag till Lund för att studera till civilingenjör i bioteknik. Under min utbildning la jag tusentals timmar på ideellt engagemang inom min studentorganisation – bland annat som ledare för föreningen i två år.
Efter examen inledde jag min karriär inom den akademiska världen, innan jag gick vidare till Primozone Production där jag arbetade med både dokumentation och processteknik. Efter några år började jag istället på Region Skåne, där jag fortfarande arbetar med backendutveckling inom hantering av klinisk data.
Nu bor jag i södra Lund med min fru Frida och våra två döttrar. Vid sidan av karriären har jag sedan examen tagit runt 200 högskolepoäng ytterligare i fristående kurser inom teknik, programmering, musik och språk.
Arbete och fritid
Arbete. Jag arbetar främst i Python med backend, integrationer och dataflöden. Tidigare har jag arbetat med teknisk dokumentation och processteknik.
Språk. Jag studerar polska och har även läst danska, spanska, latin, lingvistik och svensk språkhistoria.
Skrivande och scen. Jag skriver fiktion, sångtexter, rim och humor. Jag har också erfarenhet av scenframträdanden och svensk studentkultur.
Egna projekt. Jag har byggt program för språkstudier, bostadsannonser, prisbevakning och geodata.
Löpning. Jag har sprungit regelbundet sedan 2010. Jag följer fart, distans och träningsmängd.
Hur jag arbetar
Jag har erfarenhet av både självständigt arbete och arbete i grupp och har som drivkraft att alltid lära mig mer.
Automatisera om möjligt
Om jag behöver göra en och samma handling mer än två gånger kickar programmeringsambitionen igång.
Byt perspektiv
Jag sätter in mig i huvudet på personen som ska ta del av mitt verk. Förmedlar jag vilket problem jag löser egentligen? Vilken del är för svårbegriplig? Kan mitt verk ärvas av någon annan utan större svårighet?