Jag skulle skriva en etikett till en pärm en gång. "Utvecklingsavdelningen" skulle det stå. Eftersom jag hade tramsat till alla de övriga pärmetiketterna gav jag mig in i lite ordvrängeri. Så här såg mitt klotter ut:

Utveckling utan inveckling när vi invecklar oss med utvecklingsavdelningen, veckla ut och veckla in. Avvecklingsutdelningen.

Det där var ju intressant. In-veckling och ut-veckling är ett dynamiskt par. Men det finns ingen på-veckling som matchar av-vecklingen.

Från detta utformade jag en ordlek – en kul liten tankegymnastik medan man tittar på regndropparna som far på ett tågfönster eller skatorna som bråkar på vårdcentralens gräsmatta. Mumla orden långsamt, fundera över deras användningsområde.

Kliva in (i bilen, kanske? Verkar trångt). Kliva ut (på isen, dansgolvet?). Kliva på (ett tåg, en vagn?). Kliva ner (i en båt!). Kliva upp (på prispallen, de sista triumferande stegen, eller på schavotten. Usch!). Kliva av (känns definitivt och kanske också handlingskraftigt. Illamående i bergochdalbanan? Kasta in handduken?). Kliva över (ett smutsigt, skäggigt klädbylte i tunnelbanan). Kliva under (skumt!).

Inse. Utse. Avse. Påse? Nej, men påseende kan vi säga! Överse. Underse? Nix! Efterse? Nej, men se efter kan vi göra. Förese? Nej, men förutse ligger nära till hands. Uppse, nerse? Nej, men vi kan se upp till någon och se ner på någon. Förbise.

Tycker du att det här verkar avvikande på något sätt? Då ber jag att få citera Salvador Dali: "Den enda skillnaden mellan mig och en galning är att jag är inte galen!"
postad av Olle kl 8/20/2002

 
Läsa skyltar är nyttigt. Då påminns den språkintresserade om att omvärlden törstar efter hennes tjänster.

Idag läste jag att en firma erbjöd kvalitétskontroll. Eftersom stavning är en riskfylld verksamhet valde man uppenbarligen att satsa på både livrem och hängslen.

SAOL godkänner två stavningar:
• kvalitet
• kvalité

Som förled i sammansättningar används alltid "kvalitets-". Någonting som heter "kvalitét" finns inte. Urk! Men något som är ännu läbbigare är nyordet "högkvalitativ". Mer om det i ett kommande tips.

Kvalitet och kvalitativ kommer båda av det latinska qualitas, som i sin tur är bildat av qualis – "hurdan".

postad av Olle kl 8/15/2002

 
En klyscha som får mig att osäkra min revolver är följande:

“Svenskan är ett fattigt språk. Engelskan har många, många fler ord!”

Det är lika klyftigt som att påstå att Jan Guillou en bättre författare än Hjalmar Söderberg. Hans romaner är ju mycket tjockare!

I Q, Storbritanniens ledande tidskrift om populärmusik, hittade jag en skojig reflektion kring detta. Redaktören David Quantick skriver om “10 saker som engelsmän är kassa på”. En sådan sak är att komma till saken (“Get to the point“).

Fråga en fransman om han han vill ha en portion till, och han svarar “Oui!”. Engelsmannen, däremot, uttrycker sig så här:

“On reflection, I am not entirely disinclined to accept your delightful offer!”

Dettta är, enligt Q, också skälet till att engelsmän aldrig har sex. Till exempel kan den primitiva kraften hos tyskens “Mein Gott! Ja baby ja!” knappast matchas av det engelska:

“Goodness me! Indeed I am delighted! I answer life’s challenge in the affirmative!”

(På min fotostatkopia ser jag inte vilket nummer det var av Q. Ni får nöja er med att tidningen förmodligen var från 2001. Ursäkta denna slarviga källhantering!)




postad av Olle kl 8/9/2002

 
Den slappa användningen av ordet “kreativ” är ett utmärkt exempel på hur modeord utarmar språket.

Här kommer några exempel på formuleringar där “kreativ“ ingår:

• ett kreativt arbetsklimat
  
• en kreativ tecknare
  
• ett kreativt arbete
  
• en kreativ lösning
  

Nu kikar vi vad synonymordlistan i min ordbehandlare föreslår för alternativ till “kreativ”:

“skapande, formande, uppfinningsrik, initiativrik, livgivande, åstadkommande, skapsam, idérik, inspirerad, inventiv, produktiv, konstruktiv“

Jag slår även upp ett av mina favoritord, nämligen “påhittig” (dubbletter hoppar jag över):

“sinnrik, skarpsinnig, finurlig, fyndig, fintlig, fiffig, knepig, slug, klipsk, listig, praktisk, vaken“

Jag kikar på fler “synonymer till synonymer”, och gör följande urval av ord:

“dynamisk, fantasirik, fantasifull, fruktbar, fyndig, finurlig, företagsam, praktisk, pådrivande“

(Den uppmärksamme läsaren konstaterar att min ordbehandlares synonymlexikon inte är helt modernt. Jag har vant mig vid att jag ofta måste ord-surfa fram och tillbaks för att hitta hitta le mot juste, det Rätta ordet.)

Nu tar vi fram listan igen, och sätter in synonymer:

• ett fruktbart arbetsklimat
  
• en fantasifull tecknare
  
• ett skapande arbete
  
• en finurlig lösning
  

Svenska språket är rikt! Uttrycksmöjligheterna är oändliga. Låt inte orden förtvina i dammiga ordböcker. Nej, sätt dem i tjänst och håll dem vid liv. Det finns gott om utrymme, när vi väl har sparkat ut de degenererade modeorden!

postad av Olle kl 8/8/2002

 
En “rättshaverist“ är en person som inte ger sig, en som måste ha rätt till varje pris. Eller som SAOL uttrycker det: “person som påstridigt hävdar sin rätt”.

Ofta händer det att sådana personer går på grund i lagarnas skärgård, och fastnar på en grynna i form av ett rättsfall eller en lagparagraf. Därför är det många som tror att man kan använda ordet “rättshaveri” för att beskriva “juridiska skeppsbrott“. Det är fel. Använd ord som “rättsskandal” eller “justitiemord” istället.

Ordet “rättshaveri” (med varianten “rätthaveri“) kommer av tyskans “Rechthaberei”, ett substantiv som betyder “det att ha rätt”. Av detta kommer “rättshaverist” och även adjektivet “rättshaverisk”.

PS Ge er inte in i diskussion om detta med mig. Jag är en tjurskallig och väl påläst rätthaverist!

postad av Olle kl 8/3/2002