28 krumelurer kan inte ha fel

Man bör inte mångfaldiga tingen utöver det nödvändiga.
”Ockhams rakkniv”

Klockan halv två på tisdagnatten, efter sexton timmars kontinuerlig drift utan problem, fryser burken. Som en gammal trött märr som fått slita för mycket vägrar G3:an Matilda (döpt efter gammelfarmor) lyda mina kommandon.

Vet du varför? På grund av en java-applet. På en sajt som säljer skivor har webbredaktören bestämt sig för att istället för en enkel och tydlig textmeny ska vi bjudas på magisk teater.

En applet är ett litet nedladdningsbart program, skrivet i programspråket Java. För tre år sedan var Java härskri och evangelium, en teknik som skulle göra webben verkligt interaktiv, en teknik som skulle lätta bördan från våra individuella datorer och hämta kraften från nätverket. Men så här, ett par år senare, har Java ännu inte blivit den succé man tänkte sig, och är just nu en ganska ljummen kanna kaffe. I sin omogna form har Java fått många datorer att krascha. (jag kan inte låta bli att tänka på vad en professor i Lund sade för att sporra [läs hetsa] sina doktorander: ”Man kan inte bara gå omkring och vara ung och lovande!”).

Det är för underligt att hösten 1999 ska fullständigt onödiga tekniska experiment hindra mig från att uträtta det jag kommit för att uträtta. Tänk er följande:

- Goddag. Jag skulle vilja inhandla vax till min mustasch.
- Då får jag be min herre att stiga fram till vår varuslagstablå.
- Men den är ju oläslig. Var gömma ni era varor?
- Tålamod, bäste herre. Vår varuslagstablå kommer nu att bjuda på underhållning i bild och toner. En laterna magica kommer att visa illuminerade bilder från Europas huvudstäder, ackompanjnerad av populära operettmelodier.
(Ljudet av ett självspelande piano som kollapsar, och stanken av utspilld fotogen: krasch, blång, skrammel!)
- På min ära. Jag har nu icke mera tid att slösa bort på er värdelösa handelsbod. Jag införskaffar framdeles mitt mustaschvax i en annan förättning.
- Men bäste herre, det tar bara ett ögonblick att...
- Tig, bodknodd!

Varför denna drift att komplicera utöver det som krävs för smidig användbarhet? Det enkla är ju det kraftfulla. Låt mig ta ett exempel från andra världskrigets sista år. Ett av ryssarnas viktigaste instrument för att återerövra sitt land var stridsvagnen T-34. Jämfört med tyskarnas avancerade vidunder, som Panther och Tiger, var den klumpigt konstruerad och tekniskt primitiv, men den kunde tillverkas i ett oerhört tempo, och den rullade på utan att stanna över stäpper och genom träsk och slängde ut Tysken från Moder Ryssland.

Sedan någon fick en snilleblixt nånstans i Mellanöstern för några tusen år sedan har vi haft ett kommunikationsmedium som visat sig vara överlägset alla andra: alfabetet. Det har till exempel Yahoo (www.yahoo.com) tagit fasta på, i mitt tycke den mest användbara sajten på internet. De har aldrig fallit för lockelsen att lägga till teknik som inte behövs. Sajten är gigantisk, men med de tydliga textmenyerna är det enkelt att hitta rätt. Den sajten kan jag uppehålla mig på tills solen går upp, utan krascher.

Historien visar att det går att bygga en civilisation på 28 krumelurer. Detsamma gäller tyvärr knappast för java-applets.

Olle Bergman (Ciceron 6/99)

Bergmans Bokstäver, Gillbergavägen 113 A, 632 36 Eskilstuna.
Tfn: 016-48 08 48, mobil: 070-561 23 46, faxbox: 016-51 22 02,
webmaster@bergman.com.
Eftertryck förbjudes. Citera gärna, men ange källan.
Om denna webbplats. Sidan uppdaterad 03-02-05.