Hem

Praktiskt
för
skribenter

Kurser

Lottens
texter

Olles
texter

Företaget

Länkar

Kul

Sajtkarta

6/8-2001   Språktips 12, vecka 28

Synonymer, del 2: Oändliga möjligheter att kombinera

En klassisk övning på skrivarkurser är följande drill:

1. Skriv en enkel mening, till exempel

  • Pojken springer fort.

2. Byt ut varje ord mot en synonym och betrakta resultatet:

  • Gossen rusar hastigt.
  • Grabben kutar snabbt.
  • Pilten kilar kvickt.

Låt oss driva denna övning så långt det går! Eftersom vi har fyra synonymer för varje ord kan vår enkla sats skrivas på 64 olika sätt (4x4x4):

  • Pojken rusar fort.
  • Pojken rusar snabbt.
  • Pojken rusar kvickt.
  • Gossen springer fort.
  • Gossen rusar fort.
  • et cetera ad nauseam…

Språkets kombinationsmöjligheter är – praktiskt sett – oändliga. Varför läser vi då så många texter där formuleringarna löper i redan uppkörda hjulspår? Jag tänker framför allt på alla dessa uttjatade uttryck där ord hänger ihop som i ett gammalt olyckligt äktenskap:

  • "unikt koncept" (i reklamtexter)
  • "brutalt mord" (på videokassetter)
  • "suverän seger" (på sportsidorna)

O.

PS Du visste förmodligen att "et cetera" är det latinska uttrycket som gömmer sig bakom förkortningen etc. Det betyder ordagrant ”och det övriga”. "Ad nauseam" betyder "tills att nausea, dvs. illamående, uppstår". En rak svensk översättning är "Tills man spyr!". DS

PS 2 Jag stavade "ad nauseam" fel ("ad nauseum") från början när jag lade ut denna text. Så kan det gå när man slarvar och nöjer sig med en hastig faktakontroll på den bedrägliga webben. Tack till Elisabeth Strömberg på Kulturnät Östergötland för rättelse! DS

Språktips 11, vecka 26

Synonymer, del 1: Näraliggande – inte identiska

Vad är en synonym?

”Ett ord med samma betydelse som ett annat!” skulle du förmodligen svara, men faktum är att fullständig synonymi är sällsynt. Varför skulle språket låta sig tyngas av en massa dubbletter?

Ergo: när vi talar om synonymer menar vi i praktiken ord och uttryck som är nära besläktade snarare än liktydiga. Detta sakförhållande gör jakten på synonymer mer meningsfull och dessutom spännande. Syftet är inte att själlöst byta ut ord som känns tjatiga. Nej, kärnpunkten är att försiktigt förskjuta betydelsen av det man vill ha sagt, tills man hittar rätt koordinater på betydelsekartan.

Som avslutning vill jag påpeka att jag använde synonymlexikonet tio–tjugo gånger när jag skrev den här texten. Några exempel:

  • Identisk bytte jag mot liktydig.
  • Faktum bytte jag mot sakförhållande.
  • Mekanisk bytte jag mot själlös.
  • Poäng bytte jag mot kärnpunkt.

O.

PS ”Ergo” är latin och betyder ”alltså, följaktligen”. Fint värre, men föga begripligt för de allra flesta. DS

Språktips 10, vecka 13

Orienterings-OlleSemikolon – skiljetecknet du kan glömma

"Kan du ej spänna bågen, är han ej din"
E. Tegnér: Fritiofs saga

Semikolon är ett sällsamt skiljetecken i det att få känner till hur det egentligen ska användas. Många tycks tro att det är en ersättning för kolon i löpande texter, på det här sättet:

"Datorn IceMac finns i tre färger; vaniljgul, pistagegrön och jordgubbsrosa."

Det är tyvärr alldeles galet. Så här skriver Per Stenson, Olles svärfar, i sin bok "Skriva i tjänsten":

"Semikolonet ("överklassens skiljetecken") kan man använda för att markera en paus som är längre än den som motsvaras av ett komma men kortare än en punkt. Semikolonet är svårt att använda och på utdöende; ett tankstreck fyller ofta samma funktion."

Lotten och Olle ger följande två råd för bruket av semikolon:

• Råd för praktiskt lagda
Använd det inte
. Glöm att det finns! Det behövs inte i vanlig svenska.

• Råd för envisa språkromantiker
Se till att du har lärt känna semikolonets känsliga själ innan du gör bruk av det. Finn dig i att de flesta av dina läsare inte kommer att uppfatta elegansen i dina konstruktioner med semikolon.

O.

Språktips 9, vecka 12

"Du" med stor eller liten bokstav?

Käre läsare, hur vill du bli tilltalad? Vissa anser att Du förtjänar Du med versalt "D", eftersom Du är en så viktig person. Andra tycker att det ser pretentiöst ut och föredrar att tilltala dig med ett enkelt och demokratiskt "du".

Nå, låt oss se vad Svenska språknämnden säger i sina skrivregler!

Hm. Prassel. Hmm. Blädder, blädder. Ah.

– Nämen, dra på trissor! De godkänner faktiskt inte "Du" med stor bokstav. (Däremot är det självklart att det hövliga "Ni", riktat till en eller flera vördnadsbjudande personer skrivs med stort "N".)

Nå. Det finns många omdömesgilla personer som förespråkar "Du", så om den formen känns naturlig, så ska vi inte krångla till det för dig. Men du kanske ändrar mening i frågan när vi framför vårt starkaste argument till varför "du" ska skrivas med liten bokstav:

Det är svårare att skumläsa texter där "du" skrivs med stor bokstav!

Anledningen är att ögat jagar versaler eftersom dessa markerar strategiska punkter i texten, t.ex.

  • början av en mening
  • namn.

Vilken text flyter på bäst?

När Du kommer till Eskilstuna måste Du styra Din kosa till Sundbyholm. Där ska Du ta Dig en titt på på Sigurdsristningen. Försök att tänka Dig tillbaks till vikingatiden. Hur skulle Du ha klarat Dig då?

När du kommer till Eskilstuna måste du styra din kosa till Sundbyholm. Där ska du ta dig en titt på på Sigurdsristningen. Försök att tänka dig tillbaks till vikingatiden. Hur skulle du ha klarat dig då?

O.

Språktips 8, vecka 11

Läs, läs, läs!

För att bli duktig på att skriva måste du läsa mycket: vid frukostbordet, på muggen, i väntsalen, på tåget, vid skrivbordet, i läsesalen, i fåtöljen, i soffan, i sängen. Vart du än går, var du än står, sitter eller ligger – ha med dig något att läsa.

– Och vad ska jag läsa i så fall? undrar du.
– Allt! är vårt svar. Bruksanvisningar, romaner, nyheter, forskningsrapporter, reklambroschyrer, poesi, facklitteratur. Läs på alla språk du behärskar: svenska, engelska, danska, norska, kanske också franska och tyska.

  • Läs en usel turistbroschyr och fundera på vad det är som gör den så usel.
  • Läs en välskriven annons och försök hitta tekniken bakom copywriterns förförelseknep.
  • Läs en tydlig bruksanvisning och lägg på minnet hur den tekniske skribenten går till väga.
  • Läs ett reportage och fundera på hur journalisten skapat ordning i en överväldigande mångfald av små och stora detaljer.
  • Läs Eyvind Johnson och bara njut av stor svensk prosakonst.

O.

Språktips 7, vecka 10

Reflektioner över/under en influensa

Influensatider. Hårdhänt hejdad i livets lopp finner jag tid att fundera.

Över ordet "influensa", till exempel: benämningen på en infektionssjukdom orsakad av influensavirus. Visste du att

  • ordet kommer av det latinska "influere" som betyder "flyta in". I forna tider var föreställningen den att det var himlakropparnas taskiga inflytande som gjorde oss krassliga.
  • "maginfluensa" är en tokig benämning, sett ur medicinsk synpunkt; de båda sjukdomstillstånden har ingenting med varandra att göra. Å andra sidan vet de flesta vad man menar: en snabbt övergående infektion i mag-tarmkanalen.
  • den så kallade Spanska sjukan, som krävde 20 miljoner dödsfall 1918–1920, i själva verket var en influensaepidemi. Epidemier av den här magnituden, som sprids över hela världen, kallas för pandemier.

Innan jag går och laddar mig med Alvedon och försöker sova bort skiten tänkte jag bara be dig att inte förväxla begreppen infektion, som betyder "sjukdom orsakad av mikroorganismer", och inflammation, som betyder "kroppens reaktion på vävnadsskador" orsakade av till exempel infektion.

O.

Språktips 6, vecka 3

Oxymoron – en talande självmotsägelse

Självmotsägelser är brott mot språkets logik, och borde resultera i nonsens. Men språklig precision är inte alltid logisk.

  • "Bitterljuv" eller "fulsnygg" må vara underliga djur, men som ord är de både begripliga och användbara.
  • Uttryck som "han lyser med sin frånvaro" och "tystnaden talar" är inte bara tydliga - de för också in lite poesi i vardagsspråket.

Termen för en stilfigur som består av två skenbart motsatta begrepp är oxymoron (vilket på grekiska betyder ungefär"fiffigt korkad").

Vi ger slutrepliken till den amerikanske poeten Walt Whitman (Song of Myself, 1891):

Säger jag emot mig själv?
Än sen...jag säger emot mig själv;
I mig ryms mycket...jag rymmer mångfalder.

(Tolkning av Rolf Aggestam)

Språktips 5, vecka 2

Abonnera – svenskans oftast felstavade ord?

"Abbonera? Abbonnera? Abonera? – nä, fly mig SAOL är du snäll!"

Abonnera är ordet som ingen kan stava till utan ordbok. (Ett alternativ till ordboken är att hålla utkik efter skolbussen – den skyltar ju ofta med ordet i pannan.)

Får vi någon hjälp av ordets historia, (etymologin)? Inte mycket. Ordet kommer från franskan, vilket hörs tydligt i substantivet abonnemang. Abonnera betyder egentligen "avgränsa".

Här kommer en minnesregel: tänk på Albert Bonniers förlag! A. Bonnier – abonnera med ett "b" och två "n". Häpp!

Skrivtips 4, vecka 50

Undvik uttrycken "det täcka könet" och "det starka könet"

Att "det täcka könet" är kvinnan känner du säkert till, men vet du vad "täck" betyder? Jo, motsatsen till "otäck", naturligtvis!

"Täck" är alltså ett adjektiv. Det betyder "vacker, behagfull", till exempel i uttrycket "den täcka jungfrun". Ordet är ålderdomligt och bör inte användas.

Vad är då "det starka könet"? Jo, det är faktiskt mannen. Uttrycket är försåtligt eftersom många vänder på det i ironiskt syfte.

Vi sammanfattar:

  • Kvinnan är"det täcka könet" och "det svaga könet". Tjusig och klen, med andra ord.
  • Mannen är "det starka könet" – ett stöddigt uttryck som dessutom lätt kan missförstås.

Vårt förslag är att strunta i alla tre uttrycken, och skriva "kvinna" och "man".

Skrivtips 3, vecka 49

Uttrycket "sic" bekräftar det orimliga

Har du sett det lilla ordet sic i en text? Det brukar skrivas åtföljt av ett utropstecken och inom parentes på följande sätt:

Efter ett år i Stockholm hade han samlat på sig inte mindre än 400 (sic!) parkerings- böter.

Vad betyder då detta? Jo, att 400 p-böter på ett år är så orimligt mycket att läsaren lätt kan uppfatta det som ett tryckfel. Genom att lägga till ett sic bekräftar man att uppgiften faktiskt stämmer.

  • Inom journalistiken och vetenskapen är det vanligt att sic används för att försäkra att besynnerliga citat är rätt återgivna.
  • Inom medicinen används skrivsättet till exempel vid ovanliga ordinationer.

Ordet är latin och betyder ungefär "så". Nationalencyklopedins ordbok ger förklaringen "precis så står det faktiskt".

Nuförtiden är det inte säkert att din läsare förstår vad det betyder. Skriv så här om du vill vara på den säkra sidan:

"(Precis så står det faktiskt. Förf. anm.)"

När det gäller sifferuppgifter kan bankmetoden fungera: skriv ut talet i bokstäver!

"...inte mindre än 400 (fyrahundra!) parkeringsböter"

"...inte mindre än fyrahundra (!) parkeringsböter"

Sic tillhör de utrotningshotade uttrycken i vårt språk. Det är beklagligt eftersom det är både tydligt och smidigt att använda.

Sic transit gloria mundi! (Så förgår världens härlighet.)

Skrivtips 2, vecka 48

Enkelt att vara trevlig i e-post

Snabbare än tanken, kvickare än ett ögonkast. E-post är så effektivt att det blir alldeles fel ibland.

Titta på det här exemplet, ett brev från din chef:

Jag har funderat i helgen. Min slutsats är att det är hög tid att få ett avslut på X-projektet. Det har redan slösats alldeles för mycket tid på oväsentligheter.

- Uj! tänker du. Är jag i onåd? Eller...?

Chefen borde ha förstått att han måste visa sin sinnesstämning tydligare i ett meddelande som detta. För att visa att han inte är missbelåten hade det räckt med en liten avväpnande rad som inledning. Ett litet leende, om man så säger:

Var du också ute på banan igår? Gissa vem som sänkte sitt handicap!

eller

Hörde att Henrik kommit in på läkarlinjen. Fantastiskt!

Om han inte har något annat att säga kan han säga något om vädret och årstiden– våra väsentligaste oväsentligheter.

Underbar hösthelg. Får jag gissa att du och Maria gav er ut på svampjakt?

Han kanske ska säga rent ut att han inte klandrar dig för att X-projektet är försenat?

Jag tycker att vi har haft bra flyt på avdelningen hela våren. Du har, precis som resten av teamet, skäl att vara nöjd.

Nu tänkte jag att vi skulle städa bort en av de bortglömda högarna på mitt skrivbord...

I det tempo som råder i arbetslivet är det svårt att hinna vara mänsklig. Men faktum är att det inte behövs mer än tio–tjugo ord för att komma en bit på väg.

Skrivtips 1, vecka 47

"Jäm-" och "jämn-" skapar stavningsproblem

Att det jämt ska vara så svårt att hålla reda på det här med "jäm-" och "jämn-"!

"Jäm-" skriver du i ord som

  • jämställd
  • jämlik
  • jämföra
  • jämställd
  • jämvikt
  • jämväl
  • jämspelt
  • jämtlänning.

"Jämn-" finns i

  • för jämnan
  • jämnhöjd
  • jämnmod
  • jämnvarm
  • jämnårig
  • dra jämnt.

Men inte nog med detta:

  • Jämngod är lika rätt som jämgod.
  • Jämngammal fungerar lika bra som jämgammal.
  • Samma valfrihet råder för jämnstark och jämstark respektive jämntjock och jämtjock.

Vi förmodar att du nätt och jämnt har orkat att läsa ända hit. Nu låter vi udda vara jämnt, och vilar vår penna tills det är dags för nästa veckas tips!

Bergmans Bokstäver, Gillbergavägen 113 A, 632 36 Eskilstuna.
Tfn: 016-48 08 48, mobil: 070-561 23 46, faxbox: 016-51 22 02,
webmaster@bergman.com.
Eftertryck förbjudes. Citera gärna, men ange källan.
Om denna webbplats. Sidan uppdaterad 03-02-05.