4-2010: Tänkvärd talarkonst

Det våras för talarkonsten! Världen är innerligt trött på föreläsare som läser innantill från punktlistor – ett fenomen som t.o.m. har fått ett eget namn: Death by PowerPoint. Och här i Sverige tog en grabb från Ockelbo folket med storm; retorikexperterna hoppar jämfota av glädje över hans raka, ärliga och innerliga kärleksförklaring till sin nyblivna hustru.

Därför, som en inspiration till muntliga stordåd, kommer här 5 TIPS på tal som kan avlyssnas – och förhoppningsvis även avnjutas – på webben.

PS Den långe farbrorn till vänster är Abraham Lincoln som höll kanske världshistoriens mest berömda tal den 19 november 1863.

1. Daniel Westling den 19 juni 2010
Så enkelt, så okonstlat, så fyllt av äkta tillgivenhet. Till och med hans nervösa små läten bidrar till det magnifika helhetsintrycket.

2. Kungen den 29 december 2004
Kungens sorgset framförda tal om tsunamikatastrofen förvånade många som associerade hans talarkonst med ”Kära örebroare …” och andra fumligheter.

3. Severn Suzuki 1992
FN:s kostymgubbar fick något att fundera över när ”The Girl Who Silenced the World for 5 Minutes” steg upp i talarstolen.

4. Donovan sjunger Universal Soldier av Buffy Sainte-Marie 1965
Jag har alltid upplevt att den här sången har formen av ett politiskt brandtal, och oavsett vad man har för åsikter i säkerhetspolitiska frågor så kan man inte förneka textens retoriska kraft – inte minst i slutstrofen som sammanfattar hela Sainte-Maries resonemang.

5. Martin Luther King den 28 augusti 1963
Ett tal som förändrade världen. Lägg märke till det lätta, känslosamma vibratot i hans röst som ger sån resonans i hjärtat på oss som lyssnar.


Minerva skriver om inkoativa verb

Inkoativa verb är, enligt NE, ”verb som anger att ett tillstånd inträder eller att ett kontinuerligt förlopp påbörjas”. Exempel är blekna, somna eller surna.

Minerva skriver pedagogiskt och engagerat om dessa verb, som genomgående är väldigt vackra ord. Hennes uppräkning av exempel blir rena poesin:

blekna, ljusna, mörkna, kallna, svalna, stelna, mjukna, hårdna, tjockna, smalna, surna, tystna, somna, vakna, falna, vissna, mulna, klarna”


3–2010: Falska interpunktions-vänner

”Det är dom små, små detaljerna som gör’et.”
Povel Ramel

Om man klampar in i en ouppdaterad och ickemanipulerad version av många ordbehandlingsprogram, måste man kanske ta ställning till uppochnervända citattecken. Varifrån kom de plötsligt?

Jo från engelskan! Detta och några andra snårigheter där svenskan skiljer sig från engelskan ska vi reda ut idag.

1. Håll koll på dubbelfnuttarna. I Sverige använder man samma citattecken före och efter citatet: ” – i de flesta typsnitt ser de ut som yttepyttesmå 99:or. I bl.a. engelska texter har man de där uppochnervända först (ser ut som yttepyttesmå 66:or) och rättvända sist. Även om du i en svensk text citerar något på engelska, använder du det svenska sättet att skriva. (Om det däremot inne i den citerade, engelska texten finns citattecken, ska de stå som i originalet.)

Engelskans variant – 66/99.


2. Håll även koll på enkelfnuttarna. Inte nog med att bruket skiljer sig mellan svenska och engelska – när det gäller innercitaten måste man skilja även mellan amerikansk engelska och brittisk engelska. ”Innercitat” är alltså fall när man behöver citattecken inne i ett citat och de skrivs med enkla fnuttar: ’.

Jag såg en obegriplig text häromdagen. Den löd: ”Han opererade förtjänstfullt hotellet ’som vore det mitt barn’, förklarade han.”

‘She explained to me what “implementering” means in Swedish.’

I amerikansk engelska har man vanliga citationstecken på samma sätt som vi i Sverige (förutom att de inleder med 66:orna), medan man i brittisk engelska gör tvärt om: man har dubbla citattecken vid innercitat, annars enkla!

3. Använd inte pratminus på engelska. I engelskan använder man aldrig tankstrecket som ett pratminus vid replikskiften.

– Men herrejävlar! sa han uppbragt.

“Oh dear”, she said meaningly.

I svenskan är det fritt fram att välja mellan pratminus och citattecken i replikskiften. Själv föredrar jag pratminus – jag tycker att det blir tydligare så.

4. Känn till att engelskan har fler streck än vi. På svenska finns det bara två längder på strecken: det korta som heter bindestreck eller divis och det långa som heter pratminus eller tankstreck. Det långa används som tankstreck och när strecket betyder ”till”.

Sträckan Lund–Malmö är jättetråkig.

Mötet varar 14–17.

Något i samma stil gör man i engelskan – där man dock har krånglat till det eftersom man har ”en dash” och ”em dash”. Detta är överkurs för svenskar, och vi överlåter finliret till de engelska redaktörerna. Men orientera dig gärna på Wikipedia!

5. Blanda inte ihop punkt och komma. Punkter och kommatecken i engelska decimaltal är förvirrande för oss svenskar eftersom det ska vara precis tvärtom i engelsk text – trots att internationell standard förespråkar det svenska sättet!

Pi är 3,14, och det låter ju inte mycket.

Pi equals 3.14, which really is nothing.

Stora tal skrivs på svenska med ett mellanslag som markerar tusental – och kan skrivas precis likadant på engelska. Men … för att krångla till det, är det mycket vanligare att man på engelska markerar tusentalen med ett kommatecken …

Svenska:

5 000 000

Engelska:

5,000,000 eller 5 000 000

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på svenska:

5 222,3

Fem tusen tvåhundratjugotvå komma tre på engelska:

5,222.3 (eller 5 222.3)


Upplands-Väsby den 14 juni

Hej & tack för en väldigt intressant eftermiddag! Mejla gärna frågor och synpunkter till info@bergman.com.

/Glad sommar!

Olle B.

Presentationsteknik

Steg för steg
Sammanfattar det viktigaste jag har att säga om detta ämne.

PP-Manifestet
Sajt om presentationsteknik i allmänhet (och PowerPoint i synnerhet). Kommer växa betydligt under de närmaste månaderna.

Kommunikation med kolleger och kunder

BNET
Texterna på den här labyrintiska sajten kan verka väldigt flåshurtiga och amerikanska till en början, men när man studerar dem närmare upptäcker man att de innehåller många guldkorn om yrkeslivets kommunikation. Det gäller bara att ta texterna med en nypa salt; gör man det kan man plocka ut en hel del som är vettigt och användbart.

Exempel:

How to give a killer product demonstration

Craft an elevator pitch

Arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
Lärorika bastexter om bl.a. konflikter, kommunikation och problemlösning inom yrkeslivet. Här bl.a. strategier för att bibehålla ett konstruktivt samarbete när personkemin inte är den bästa.

How to Win Friends and Influence People
Wikipedia-sammanfattning av Dale Carnegies klassiker.

Solna den 10 juni 2010

Årets trevligaste föreläsning? Forskarskolan andra veckan i juni, så klart! För mig har det blivit en trevlig tradition att varje försommar få träffa nya grupper av smarta, intresserade och kritiskt tänkande studenter.

/Glad sommar & glöm inte att relaxa då och då!

O.

PS Spara gärna min mejladress; det vore kul att höra av er när forskarkarriären har börjat ta fart!

PPt-bilder

• 5 tips för bättre PPt-presentationer
Snabbversion av min PPt-presentation.

• Steg för steg
Sammanfattar det viktigaste jag har att säga om presentationsteknik.

• Death by PowerPoint – and how to fight it
Välgjord och tänkvärd bildserie av Alexei Kapterev från Moskva.

• Life After Death by PowerPoint
Den amerikanske ståupparen Don McMillan driver hejdlöst med taffliga PowerPoint-användare.

• The PP Manifesto
Min nystartade webbplats om presentationsteknik i allmänhet och PowerPoint i synnerhet. Kommer att expandera under sommaren!

Presentationslänkar

Här kommer två artiklar där ni kan hitta föreläsartips:

Duktiga talare:

Informationsdesign

Forskningsposters

Tips för posterarbetet

1. Extrahera dina slutsatser genom att fundera på egen hand och diskutera med kollegerna. Försök sammanfatta det du vill ha sagt i form av en elevator version: tänk dig att du träffar den berömde professorn i hissen och får 45 sekunder på dig att förklara vad du har kommit fram till.

2. Sammanfatta, redigera, stryk. Ju mer kärnfull du är, desto större är chansen att konferensbesökarna lägger just din poster på minnet.

3. Tänk strukturerat. Introduction–Materials&Methods–Results–Conclusions ska sitta i ryggmärgen!

4. Googla efter posters på nätet för att få förebilder och tips. Försök t.ex. följande sökning (klicka på länken så kommer du direkt dit):

introduction results methods conclusion filetype:pdf

5. Hjälp betraktaren att fatta galoppen så snabbt som möjligt. Satsa på överskådlighet och tydlighet istället för förvirrande detaljrikedom.

Slutsatser : inte för många, och gärna i punktform.

Intro: inte för lite, inte för mycket.

M&M: var inte för grundlig! Tänk på att de som jobbar inom samma fält som du ofta känner metoderna väl. De är mest intresserade av vilka det rör sig om och vilka modifieringar du har gjort. Detaljerad kan du vara i din handout istället (se Carters & Nilssons tips ovan).

Results: gör tydliga, genomarbetade diagram med talande rubrik och förklarande bildtext. Hellre några få riktigt bra än många halvbra. Importera inte 100 staplar direkt från Excel, utan försök gallra i datamängderna och mejsla ut det du vill visa. Eventuellt kan du vara lite mer detaljerad i din handout.

Referenser: inkludera bara de viktigaste referenserna på postern. Den långa litteraturlistan lägger du i din handout.

Acknowledgements: tack till finansiärer, labbpersonal etc. ska naturligtvis stå med på postern. Utan dem hade du inte kunnat åka till konferensen.

Karlskrona den 9 juni

Hej & tack för en trevlig eftermiddag i Sveriges sydöstra hörn. Vilken vacker stad Karlskrona är, och vilken underbar fruktsallad hotellet bjöd på!

Mejla gärna frågor om språk och skrivande till info@bergman.com.

/Glad sommar!

Olle B.

Länkar

Södertälje den 8 juni 2010

Tack för senast! Alltid lika intressant och trivsamt att föreläsa i Södertälje.

Skicka gärna frågor till info@bergman.com.

/Olle B. (LinkedIn-profil)

PPt-bilder

• 5 tips för bättre PPt-presentationer
Snabbversion av min PPt-presentation.

• Steg för steg
Sammanfattar det viktigaste jag har att säga.

Länkar

PowerPoint 2007 Cheat Sheet
Artikel från Computerworld med praktiska tips.

• TED.com
Världens bästa talare presenterar ”Ideas worth spreading”.

• Present like Steve Jobs
Vem vill inte det?

• Death by PowerPoint – and how to fight it
Välgjord och tänkvärd bildserie av Alexei Kapterev från Moskva.

• Life After Death by PowerPoint
Den amerikanske ståupparen Don McMillan driver hejdlöst med taffliga PowerPoint-användare.

• The PP Manifesto
Min nystartade webbplats om presentationsteknik i allmänhet och PowerPoint i synnerhet. Kommer att expandera under sommaren!

• Clipart.com
Här finns mycket användbart inom kategorierna Photos, Photo Objects och Illustrations. Kostar cirka en tusenlapp om året för fri nedladdning.

• iStockphoto.com
Användaruppbyggd bildbyrå för (duktiga) amatörer. Här kan man hitta högklassiga bilder för ett par dollar styck.

Stockholm den 2 juni 2010

Hej & tack för senast! Här kommer några länkar som förhoppningsvis kan vara av intresse.

/Hälsningar

Olle B.

Länkar

Mötesanteckningar – minnesanteckningar

Från KTH:s webb:

”Minnesanteckning

Termen minnesanteckning används i vardagligt språkbruk för att beskriva allt ifrån mötesanteckningar och anteckningar uppkomna vid ärendeberedning till upptagna noteringar vid telefonsamtal. Minnesanteckningar avgränsas emellertid i tryckfrihetsförordningen (2:9) till att beteckna handlingar som:

  1. Upprättas hos myndigheten. Handlingen får inte vara inkommen utan ska ha utarbetats av myndighetens egna medarbetare
  2. Tillhör ett ärende.
  3. Enbart tillkommit för ärendets föredragning eller beredning. Den får med andra ord bara ha fungerat som ett hjälpmedel vid handläggningen av ett ärende. En till akten tillförd diarielista kan t ex visserligen fungera underlättande vid en föredragning men tjänstgör även som register efter avslutad föredragning och är därmed inte en minnesanteckning.
  4. Inte innehåller sakuppgift.

Mötesanteckningar är därför i lagens mening liktydigt medminnesanteckningar bara när det organ i vilket anteckningarna sammanställs bereder ärenden. Anteckningar från övriga möten blir allmänna handlingar då de färdigställs d.v.s., justeras och/eller expedieras. Dess eventuella gallringsfrist bestäms utifrån dess karaktär se nedan.”

Anvisningar om mjukt bindestreck

Se Microsofts supportwebb. (En bit ner på sidan.)