3-2009: Viktiga punkter om komman och streck



”Friheten när det gäller kommatering är numera ganska stor. Kort kan man säga att kommateringens nästan enda uppgift är att skapa tydlighet. Men fortfarande finns det regler.”
Gösta Åberg, redaktör


1. Glöm satskommateringen!
Förr fick man lära sig att sätta komma mellan fullständiga huvudsatser, före och efter inskjutna bisatser osv. I dag är det behovskommatering som gäller, dvs sätt komma där läsaren blir hjälpt av ett komma.
Man kan också uttrycka det så att vi ska sätta komma där man i talspråket skulle ha gjort en liten paus. Om vi följer den regeln så finner vi att det ibland kan vara lämpligt med ett komma före ett bindeord (och, eller, men). Detta ansågs förr vara en styggelse, men är i dag fullständigt accepterat.

2. Undvik/slopa snedstrecken!
Ett snedstreck kan betyda så mycket. Hur skulle du tyda snedstrecket i följande uttryck: ”läkare/sjuksköterska”? Och? Eller? Och/eller? Inte lätt att veta. I just det här fallet betydde snedstrecket faktiskt ”per”!
Och om du kvaddar din bil och det i försäkringsvillkoret står att du får ”ersättning/ny bil” så tycker jag att du ska propsa på bådadera. Snedstrecket kan ju betyda ”och”. Använd därför snedstrecket bara i betydelsen ”per”, t ex 7 km/h.

3. Sätt semikolonet på plats!
Ett semikolon motsvaras i talspråket av en halvlång paus, t ex ”Lär dig älska semikolonet; du ska finna att det är en verklig vän”.
Tycker du detta verkar vara svårt att lära sig så gör du klokast i att aldrig använda semikolonet över huvud taget. I dag är det faktiskt inte många som behärskar dess användning, och många läsare blir bara förvirrade när tecknet dyker upp. Ofta kan semikolonet ersättas av ett tankstreck – modetecknet av i dag.

4. Skilj på bindestreck och tankstreck!
Ett bindestreck (-) hittar man längst ner till höger bland bokstäverna på tangentbordet. Det används bl a vid avstavning, tvetydiga sammansättningar (fin-skor) och när vi har en underförstådd orddel (höj- och sänkbar).
Ett tankstreck (–) är längre och det åstadkommer vi genom att samtidigt trycka på ctrl (längst ner till vänster) och minustecken (längst upp till höger). Det används bl a före citat (”pratminus”), som minustecken (–7 °C), för att beteckna sträckor (Sthlm–Gbg) eller perioder (13–14 maj) samt vid en paus (se punkt 3 ovan).

5. Undvik ”citattecken”!
Citattecken (citationstecken, anföringstecken) kan helt ändra betydelsen av ett ord eller uttryck. Om det i en annons står att något är ”gratis” kan vi utgå från att det finns en hake någonstans. Och den som skriver att han eller hon ”arbetar” på SAS har förmodligen en ganska bekymmersfri tillvaro. Den som utger sig för att vara ”art director” kan antingen helt sakna kompetens inom området eller så vill man bara markera att uttrycket inte är svenska. Använd därför bara citattecken vid direkta citat!

/Per Stenson, p.stenson@telia.com