5 TIPS – hjälp i din informationsvardag
2/2010: Kvitter om twitter
”Kvitt kviddelikvitt, ropa farfar förskräckt.
[---]
Kom alla mesar, för nu är det kläckt,
ja nu är det pippi direkt!.”
Povel Ramel
Efter att ha läst rubriken, anar jag tre olika reaktioner från er som läser och delar in er i tre grupper:
1) Äntligen, det var på tiden, nu jädrar ska twittras!
2) Men det var då ett himla tjat om Twitter, jag vill inte vara med! Det räcker med bloggarna!
3) Kvitter? Fast felstavat? Har anglifieringen slagit klorna även i Lotten? Va?
Idag vänder jag mig till grupp nummer 3. Nästa gång blir det grupp 1 och till sist är det jag som slår klorna i grupp 2.
Twitter är en gren av de s.k. sociala medierna – alltså ett medium där alla (nåja) interagerar med varandra. Det kallas också ibland ”mikrobloggning” – alltså väldigt korta bloggposter. På maximalt 140 tecken per inlägg! Vilket ju är nästan ingenting! (Det kommer, ser jag in min kristallkula, inte alls att kallas ”sociala medier” i framtiden utan bara vara sättet som alla kommunicerar med varandra på.) Ni som har bekantat er med sociala medier tidigare ser snart att ett twitterinlägg många gånger är precis som statusuppdateringen i Facebook.
Nu ger jag altså tips till er som inte vet vad Twitter är ... men som är nyfikna.
1. Läs på om Twitter lite här och där på nätet.
Det är – när man inte vet vad det handlar om – ungefär som när en vegetarian läser om köttstyckning eller när min man vid frukostbordet föreläser för mig om en speciell stridsvagns särskilt speciella kullager: intressant, men svårt att ta till sig. Googla dig fram, helt enkelt. Eller läs här: http://borjablogga.se/vad-ar-en-mikroblogg/
2. Bestäm dig för om du har tid.
Fundera på om du behöver skaffa fler digitala vänner eller om du behöver ett sätt att marknadsföra dig på eller om du faktiskt har för mycket fritid och behöver fylla den med kreativt skrivande i mikrobloggsformat. För det tar tid, det här med att twittra effektivt. Sluta läsa här och nu om du redan nu sover blott två timmar per natt pga. trillingarna och galna fastern samt det där värkande benet som nog bör amputeras.
3. Ta en provtur.
Gå in på twitter.com och registrera ett användarnamn åt dig eller ditt företag och börja kika runt ungefär som man kikar runt när man kommer in på ett museum: var är nödutgångarna, vad står det på skylten där, hur hittar jag till avdelningen för specialskidor från 1920-talet?
4. Lär av dem du redan känner.
Sök efter vänner eller kändisar eller företag som twittrar och kolla vad de skriver. Vandra runt utan att göra så mycket mer – klicka på länkar, kicka på användarnamnen och kolla vem som ligger bakom dem (ibland blir man förvånad!).
5. Stressa inte.
Det är viktigt, så det skriver jag en gång till: stressa inte! Pressa inte fram twitterinlägg utan lär dig först vad det handlar om och känn dig inte tvingad att kolla vad som har hänt sedan sist när det ju faktiskt bara var för två timmar sedan. Och denna sista punkt är faktiskt anledningen till att jag inte är odelat positiv till twittrande: man blir stressad – jättestressad – i början!
/Lotten Bergman
info@lotten.se
… som tycker det är jättekul med frågor via mejl!
1/2010: Missförstådda uttryck
”The single biggest problem in communication is the illusion that it has taken place.”
Bernhard Shaw, irländsk författare; nobelpristagare 1925
Svenska idiom(*) är många, de är roliga och de har finurliga betydelser. Men. Olika personer kan tolka idiomen på olika sätt – just för att de är så finurliga.
(*) idiom är ett fast uttryck, vars innebörd inte framgår av de ingående ordens betydelse
1. ”Björntjänst”
Ordet ”björntjänst” kommer från en fabel av La Fontaine. Berättelsen handlar om en björn som ska vifta bort en fluga från en sovande man, men av misstag råkar slå ihjäl karln med sina starka ramar. Björntjänst betyder alltså att man – precis som Emil i Lönneberga – menar väl men att resultatet blir galet. Alltså är det ett negativt ord; björntjänster är inte bra.
Uttrycket har nu börjat bli riktigt problematiskt eftersom många tror att björntjänst är samma sak som ”bamsetjänst”. Tänk att det finns 32 företag i Sverige som har ”Björntjänst/er” i inbyggt i sitt namn! Vill man anlita ett företag som redan i namnet signalerar att de vill väl, men att allt nog kommer att gå fel ändå?
2. ”Lök på laxen”
Lök på laxen låter inte alls fel utan riktigt gott. Lite piffigt sådär på fredagskvällen. Men uttrycket betyder ’för mycket’ eller ’något som förvärrar’. Laxen ju är tillräcklig god som den är och löken alls inte något som behövs. Alla vi som gillar att ha finhackad lök på laxen blir ju självklart förvirrade av detta och vågar inte riktigt använda idiomet ...
3. ”Grädde på moset”
Det är inte ovanligt att man stöter på skumma betydelseförskjutningar när man försöker utreda upphovet till ett idiom. Att slafsa på grädde på potatismoset låter ju förfärligt!
Men betyder faktiskt ”pricken över i”. Tydligen handlade det från början om äppelmos; den som vill ha grädde på moset nöjer sig inte med bara mjölk.
Dock finns det källor som säger att det i själva verket betyder ”tårta på tårta” och då är det ju inte underligt att man blir förvirrad – även om två tårtor staplade på varandra blir alldeles jättegott, så är ju tautologier onödiga ... eller? Denna sistnämnda betydelse finns med i en låt av Stickan Andersson (som Snoddas framförde 1950):
De äter fat på fat
och alla pengar går till mat.
Vi vill ha grädde på moset,
grädde på moset,
grädde på moset mamma!
Mycket vill ha mer, typ.
4. ”Höja ribban”
De flesta tänker sig att ribb-metaforen bygger på en höjdhoppsribba – att höja ribban betyder alltså att ’öka kraven’. Detta är den korrekta tolkningen enligt ordboken.
Men många associerar idag till en limbo-ribba istället. För dem innebär uttrycket alltså att man sänker kraven när man höjer ribban!
5. ”Förstämning”
Man kan knappast påstå att detta är ett uttryck som missförstås särskilt ofta, men när det skedde en gång i ett reklamblad i Höganäs, fick det oss att hoppa högt av förtjusning. (Är man samlare av språkfel så är man.) Vad är då förstämning i juletid? Något som sker i djup sorg eller bara i förskott?
/Olle & Lotten Bergman
5/2009: Inspirerande intervjuteknik
”People ought to listen more slowly.”
Jean Sparks Ducey, amerikansk författarinna
Även om man inte är journalist, kan man ibland ha nytta av att känna till intervjuteknik. Det kan handla om att skapa nya kontakter inom eller utanför företaget, att finna rätt person till en ny tjänst eller bara om en presentationstext till intranätet.
1. Gör det bekvämt för er.
Se till att intervjuoffret (som man verkligen inte borde kalla ett offer egentligen) känner sig bekväm i situationen. Om det kräver att DU sitter obekvämt på ett bord i skräddarställning, så ok.
- Vad roligt att du sover i en vattensäng, får jag lägga mig bredvid dig medan vi fortsätter att prata?
2. Eliminera störande element.
Det kan vara omkringrusande kolleger, gråtande barn i bakgrunden eller en ständigt sms-pipande telefon. Men tänk också på att de störande elementen kan fungera lugnande för att ”allt är som vanligt” med dem i närheten. (Det finns människor som till och med mår dåligt och inte kan fokusera om de blir tvungna att stänga av mobilen eftersom de då får en känsla av att de står utanför "verkligheten".)
- Du flackar med blicken, är det något som är fel, herr Pirat?
– Ja, jag saknar min papegoja så. Kan han få sitta på min axel under intervjun?
3. Var förberedd.
Ett självklart tips som passar i alla situationer, är att man bör förbereda sig. Om det inte går, kan man i alla fall skriva upp frågor som man kanske kommer att ställa – hur självklara de än är. Men bara för att du har färdiga frågor, kan du inte slappna av: du måste vara vaken och lyssna på svaren så att du inte missar självklara följdfrågor. Så här t.ex.:
– Ja, det var ju då jag förstod att min mamma inte var som andra mammor ...
– Och vilken är din favoriträtt?
4. Ställ rätt slags frågor.
Formulera frågorna så att de varken är vinklade eller mesiga.
Vinklad fråga:
– Tycker du att det är rätt att stora, starka, rika ishockeyspelare ska få träna mer än stackars små fattiga konståkningsflickor?
Mesig fråga:
– Blev du ledsen då?
Dum fråga (som tyvärr ofta funkar bra):
– Hur känns det?
5. Våga använda din egen personlighet.
Är du en slarver med ägg på slipsen eller en petimäter med benan i raka vinklar – gör då en grej av det. (Men förvänta dig inte att den som du intervjuar hurrar och älskar dig bara för att du är dig själv.)
– Titta, jag har förberett mig med 125 frågor, en bandspelare och sjutton nyvässade pennor med perfekt hårdhet. Sådan är jag!
– Jag har då rakt inte tid att svara på 125 frågor.
Om du vill ha fler tips på hur man gör intervjuer, kan du söka på internet, som vimlar av välvilliga tipsare. Sökorden "interview technique" i kombination med kända programledarnamn ger t.ex. mycket intressanta resultat.
/Lotten Bergman, info@lotten.se
4/2009: Vänner i språknöden
”Oh I get by with a little help from my friends,
Mmm,I get high with a little help from my friends,
Mmm, I'm gonna try with a little help from my friends.”
Lennon/McCartney
Med en dator framför sig når man idag inte bara alla gamla kärlekar, obskyra kockar i Texas och Johnny Depps agent utan även all världens fakta. Somliga källor går att lita på lika mycket som den där kocken i Texas, andra är synnerligen korrekta och användbara.
Här är de språkverktyg på nätet som jag kan rekommendera. De är såpass bra att när jag sitter med själva boken på armlängds avstånd, väljer jag ändå den digitala versionen.
1. SAOL
Svenska Akademiens ordlista är inte som andra ordlistor på nätet. Om man söker på ett ord, visas hela boksidan upp – precis som om man satt med verket i handen. Konstigt, men uppiggande på något sätt.
Användningsområde: när du vill vara riktigt bombsäker på stavning eller böjning eller avsluta ett gräl med någon som tror sig veta bättre.
Adress: www.svenskaakademien.se/ordlista
Pris: gratis.
2. Myndigheternas skrivregler
Det här är lättåtkomliga skrivregler som är riktade till skribenter inom offentlig förvaltning. Men äsch, alla som skriver utanför offentlig förvaltning kan också ha nytta av dessa regler.
Användningsområde: funkar bra som komplement till Språkrådets skrivregler – inte minst när du har glömt den hemma.
Adress: tinyurl.com/mlgxok
Pris: gratis
3. Svarta listan
Regeringskansliets lista över ord som bör undvikas och vad de kan ersättas med är stundtals riktigt rolig läsning för den ordbitne.
Användningsområde: när du har fastnat i obefogad krångelsvenska och vill ha hjälp att ta dig loss!
Adress: tinyurl.com/mrnszh
Pris: gratis
4. Språkrådets frågelåda
Se här en guldgruva som står vidöppen! Här finns frågor som andra har ställt till Språkrådet – och det är såpass många att det är svårt att komma på en obesvarad fråga. (Om du skulle lyckas, kan du mejla den till redaktionen. De svarar snabbt och prompt.)
Användningsområde: när du tvekar angående skrivregler, nymodigheter eller svengelska eller ... ja, vad som helst som har med det svenska språket att göra.
Adress: www.sprakradet.se/frågelådan
Pris: gratis
5. NE:s ordbok
Ordboken sitter tätt ihop med encyklopedin och det svensk-engelska lexikonet. Till skillnad från SAOL, innehåller NEO utförliga ordförklaringar, böjningar, exempelmeningar och etymologier. Rätt som det är, sitter man och läser uppslagsord som man från början inte alls hade tänkt sig att slå upp.
Användningsområde: när du inte hittar ett ord i SAOL eller bara vill ha mer kött på benen.
Adress: www.ne.se
Pris: 549 kr/år
/Lotten Bergman, info@lotten.se
3/2009: Viktiga punkter om komman och streck
”Friheten när det gäller kommatering är numera ganska stor. Kort kan man säga att kommateringens nästan enda uppgift är att skapa tydlighet. Men fortfarande finns det regler.” Gösta Åberg, redaktör
1. Glöm satskommateringen!
Förr fick man lära sig att sätta komma mellan fullständiga huvudsatser, före och efter inskjutna bisatser osv. I dag är det behovskommatering som gäller, dvs sätt komma där läsaren blir hjälpt av ett komma.
Man kan också uttrycka det så att vi ska sätta komma där man i talspråket skulle ha gjort en liten paus. Om vi följer den regeln så finner vi att det ibland kan vara lämpligt med ett komma före ett bindeord (och, eller, men). Detta ansågs förr vara en styggelse, men är i dag fullständigt accepterat.
2. Undvik/slopa snedstrecken!
Ett snedstreck kan betyda så mycket. Hur skulle du tyda snedstrecket i följande uttryck: ”läkare/sjuksköterska”? Och? Eller? Och/eller? Inte lätt att veta. I just det här fallet betydde snedstrecket faktiskt ”per”!
Och om du kvaddar din bil och det i försäkringsvillkoret står att du får ”ersättning/ny bil” så tycker jag att du ska propsa på bådadera. Snedstrecket kan ju betyda ”och”. Använd därför snedstrecket bara i betydelsen ”per”, t ex 7 km/h.
3. Sätt semikolonet på plats!
Ett semikolon motsvaras i talspråket av en halvlång paus, t ex ”Lär dig älska semikolonet; du ska finna att det är en verklig vän”.
Tycker du detta verkar vara svårt att lära sig så gör du klokast i att aldrig använda semikolonet över huvud taget. I dag är det faktiskt inte många som behärskar dess användning, och många läsare blir bara förvirrade när tecknet dyker upp. Ofta kan semikolonet ersättas av ett tankstreck – modetecknet av i dag.
4. Skilj på bindestreck och tankstreck!
Ett bindestreck (-) hittar man längst ner till höger bland bokstäverna på tangentbordet. Det används bl a vid avstavning, tvetydiga sammansättningar (fin-skor) och när vi har en underförstådd orddel (höj- och sänkbar).
Ett tankstreck (–) är längre och det åstadkommer vi genom att samtidigt trycka på ctrl (längst ner till vänster) och minustecken (längst upp till höger). Det används bl a före citat (”pratminus”), som minustecken (–7 °C), för att beteckna sträckor (Sthlm–Gbg) eller perioder (13–14 maj) samt vid en paus (se punkt 3 ovan).
5. Undvik ”citattecken”!
Citattecken (citationstecken, anföringstecken) kan helt ändra betydelsen av ett ord eller uttryck. Om det i en annons står att något är ”gratis” kan vi utgå från att det finns en hake någonstans. Och den som skriver att han eller hon ”arbetar” på SAS har förmodligen en ganska bekymmersfri tillvaro. Den som utger sig för att vara ”art director” kan antingen helt sakna kompetens inom området eller så vill man bara markera att uttrycket inte är svenska. Använd därför bara citattecken vid direkta citat!
/Per Stenson
2/2009: Förmaningar för försenade föreläsare
”Circumstances may cause interruptions and delays, but never lose sight of your goal.” Mario Andretti
Någon gång under din yrkeskarriär kommer du att komma för sent till en presentation eller föreläsning. Det behöver inte bli pannkaka om du bara håller huvudet kallt.
1. Använd telefonen.
När man är superstressad tenderar man ofta att tänka ”Måste rusa, ringer sen!”. Så stanna upp, lugna ner dig och ring någon på plats som kan se till att gruppen som väntar på dig gör något vettigt av tiden. Kanske kan du till och med föreslå någon aktivitet, till exempel utdelning och studier av åhörarkopior?
2. Stryk!
Acceptera faktum: du hinner inte gå igenom hela ditt material! Bestäm dig för vilka delar som du ska lyfta ut, och städa sedan bort spåren av dem (till exempel genom att hoppa över PP-bilder).
Försök aldrig någonsin att köra en snabbversion av hela din planerade presentation. Det är dömt att misslyckas!
3. Se på ditt yttre och fatta ett beslut.
Har du blivit varm och svettig? Ser skjortan ut som ett dragspel? Fatta då ett beslut: ska du, eller ska du inte göra någonting åt det? Tänk sen inte mer på saken.
Exempel: du tog en genväg och smutsade ner skorna. Då kan du antingen (1) försöka få tag på en skoborste och ta två dyrbara minuter till att snygga till skorna eller (2) inleda presentationen med en humoristisk skildring av dina strapatser, beklaga de smutsiga skorna och sen låta saken vara ur världen. Låt inte lite lera stjälpa din presentation!
4. Behåll din värdighet.
Rusa inte in och härja i föreläsningssalen, utan bete dig samlat och behärskat. Sätt igång din presentation lugnt och målmedvetet, utan att välta möbler eller springa in i pelare. Ta ett glas vatten och ett djupt andetag, skoja om dig själv och låt åhörarna känna att från och med nu kan de slappna av.
Om man håller presentationer ofta är det bra att skaffa sig en arsenal av uttänkta ”spelöppningar” för olika typer av sociala situationer. Ingenting hindrar dig från att redan nu fundera ut en färdig inledning som kan användas den gången tingen är emot dig och du blir försenad.
5. Håll din stora trut.
Säg inte sånt som inte behöver sägas. Be artigt om ursäkt för att det blev som det blev, men ömka inte deltagarna, gnäll inte på förutsättningarna och tjata inte om hur trist det är att du inte hinner med allt.
Framför allt: berätta inte i onödan om sånt som du utelämnar. Ingen kommer förmodligen att märka att det inte finns där!
/Olle B.
1/2009: När du får besök av en journalist
"The difference between literature and journalism is that journalism is unreadable, and literature is not read"
Oscar Wilde
Behöver du läsa på något eller tala med en kollega? Vad ska du ta upp, och vad ska du inte ta upp? Kan du förbättra ditt sätt att förklara sånt som omvärlden brukar ha svårt att förstå? Finns det några dokument som du kan skriva ut i förväg?
2. Tänk efter, tala långsamt, ta pauser.
Vill du bli korrekt citerad så ska du tala i ett sådant tempo att reportern hinner anteckna. Det är helt okej att rätta sig själv och komma med en bättre formulering. Dela gärna ut artiklar, utskrivna PPt-presentationer etc.
3. Förklara varför du inte kan svara på vissa saker.
Svarar du "Inga kommentarer!" framstår du som en person som har något att dölja. Om företagspolicyn hindrar dig från att svara – förklara då det: "Jag kan hålla med om att det är en intressant fråga i sammanhanget, men dessvärre får jag inte lov att ge dig något svar."
Kom ihåg att du aldrig kan släppa garden (såvida du inte känner reportern personligen och vet att det är en pålitlig person). Tro inte att trapphallen eller entrén är någon slags frizon där man kan utbyta förtroenden, eller att frasen "Det här får du inte skriva ..." har någon som helst signifikans för en scoopsugen murvel.
4. Var vänlig och generös.
Även om du vet att du har en kritiskt granskande journalist framför dig bör du inte framstå som misstänksam och avog. Tappa framför allt inte humöret.
5. Be att få läsa texten efteråt.
Var lika artig och generös som granskare som du var som intervjuperson. Lägg dig inte i journalisternas arbete, utan se bara till att texten blir korrekt. Skriv inga flummiga kommentarer där du vill ändra något, utan ge förslag på formuleringar.
Du har rätt att kräva ändring när du är felciterad (såvida det inte gjordes en bandinspelning) eller om faktauppgifter inte stämmer. Journalisternas vinkling och artikelns uppbyggnad ska du inte ta upp till diskussion, såvida inte hela syftet med texten är dubiöst (men då ska du ta upp det med deras chef!)
5 TIPS 1/2009
3/2008: PowerPoint enligt enkelhetens evangelium
”If you want your audience’s attention, don’t distract them!”
Guy Kewney
1. Låt bakgrunden vara vit – helvit.
Gör som Google: rensa bort allt som är ovidkommande. Varför ska företagsloggan finnas på varenda bild? Vem av dina åhörare är intresserad av datering och filnamn? Varför ska mejladressen visas medan presentationen pågår? (Men du ska naturligtvis avsluta din presentation med en bild som klart och tydligt anger ditt namn, din organisation och dina kontaktuppgifter.)
2. Gör texten STOOR – minst 24 p.
Detta gör inte bara dina bilder lättlästa – det hindrar dig också från att klämma in för mycket information!
3. Var sparsam med punktlistor.
Då och då kan man klämma in en punktlista, men undvik att bygga upp hela din presentation på trista uppräkningar. Tumregel: högst 25 % av bilderna bör vara punktlistor.
4. Använd foton istället för clipart.
Folk är hjärtligt trötta på clipart – och det vet du! Satsa på vackra foton istället och visa dem i så stort format som möjligt – gärna från kant till kant. (Se länktips nedan.)
5. Förenkla dina diagram.
Exportera aldrig data direkt från Excel, utan förädla informationen. Diagram ska du använda för att visa saker som du har kommit fram till. Åhörarna ska inte behöva upprepa det analysarbete som du redan har utfört åt dem.
LÄNKAR
• www.clipart.com – har mycket skräp men också en hel del som är användbart, inte minst under kategorierna ”Illustrations”, ”Photos” och ”Photo Objects”. Årsabonnemang kostar 160 dollar.
• Diagram som når fram.
• Så här och så här kan det se ut när Olle gör presentationer i PowerPoint (eller snarare iApple Keynote som är ett betydligt bättre program).
5 TIPS 3/2008
2/2008: Pondus på podiet – råd till presentationsnervösa
”The only thing we have to fear is fear itself …”
Franklin D. Roosevelt
Varför tvingas soldater lägga så mycket tid på hjärnlös repetition av sådant de redan kan? Jo, för att de ska fortsätta agera på rätt sätt när de utsätts för extrem stress och inte längre kan tänka klart. Med andra ord: om du är spänd inför en viktig presentation är det överinlärning som gäller.
2. Skriv ner hela föredraget.
Om du skriver ut ett komplett manus för hela presentationen vinner du tre saker:
• Du kan i lugn och ro fila på dina formuleringar.
• Du repeterar hela stoffet.
• Du kan gå över till att läsa innantill om du drabbas av blackout. (Men naturligtvis är målet att du ska kunna hålla presentationen med enbart en liten fusklapp med stolpar på.)
3. Påminn dig om att nervositeten ofta inte märks utåt.
De flesta människor besitter en enorm förmåga att hålla masken – ofta utan att själva vara medvetna om det. Även om hela ditt inre är i uppror så är chansen stor att du verkar helt kolugn utåt.
4. Inse att dina åhörare inte är dina fiender.
De som har kommit för att lyssna på dig är inte ute efter att se dig lida – de vill lyssna på en bra presentation. Repliker som ”Ursäkta, jag kom visst av mig. Jag ska bara titta i mina papper.” eller ”Kan någon hjälpa mig – var var jag någonstans?” möts nästan alltid med välvilja och hjälpsamhet.
5. Tillgodose basbehoven.
Se till att du är utsövd och att du inte distraheras av ouppklarade, yttre problem. Håll blodsockret på en jämn nivå. Om du är känslig för blodsockerdippar gäller det att ducka för alla de sockerbomber i form av fikabröd och godisskålar som regnar över deltagarna i konferenser och seminarier.
5 TIPS 2/2008
1/2008: Massage mot skrivkrampen
”Writing is easy. All you do is sit staring at a blank sheet of paper until drops of blood form on your forehead.” (Gene Fowler, amerikansk författare)
Det första rådet är det viktigaste: sitt aldrig och glo på bildskärmen, utan gör något! Ta en paus, byt uppgift, fråga någon till råds – vad som helst.
2. Låt dig vägledas av de sex journalistiska frågorna.
Ställ dig de sex frågorna ”VEM? VAD? VAR? NÄR? HUR? VARFÖR?” och kasta ner snabba svar, gärna i form av stolpar. Titta sedan på dina anteckningar. De kan göras om till en text, eller hur?
3. Sätt dig i fåtöljen och läs på.
När det går trögt att skriva beror det ofta på att man inte riktigt behärskar det ämne man ska avhandla. Om detta skrev Cato den äldre (234–149 f.Kr.): ”REM TENE VERBA SEQUENTUR”, ungefär ’om du begriper ämnet så kommer orden av sig själva’.
4. Berätta om ditt ämne för någon.
När du förklarar för andra, förklarar du för dig själv. På så sätt blir din talade redogörelse ett slags genrep inför skrivarbetet.
5. Skriv mot klockan.
Bestäm dig för att du ska skriva i tio minuter, oavsett hur bra eller dålig text du lyckas producera. (Chansen är nämligen stor att du kommer igång på allvar och fortsätter att skriva på av bara farten … men det får du inte säga till någon!)
5 TIPS 1/2008